Deportation

Küüditamine (ka deporteerimine, deportatsioon) on inimeste sunniviisiline ümberasustamine. Massiline küüditamine võib olla toime pandud genotsiidi täidesaatmisel.

Deportation eller deportering (av latin deportatio "föra bort", "förvisa") innebär en tvångsvis företagen förvisning eller förflyttning av enskilda personer eller folkgrupper. I utlandet förstås deportation ofta som synonym med utvisning eller avvisning ur landet, men kan även (till exempel förr i Sovjetunionen) avse "inre förvisning" eller tvång att uppehålla sig i viss del av landet.

Exempel på kända deportationer är:

• Tvångsförflyttningar av befolkningsgrupper i Sovjetunionen, miljontals personer från olika delar av Sovjetunionen till främst Sibirien under tiden under och närmast efter andra världskriget.
• Tvångsförflyttningar av tiotusentals estniska, lettiska och litauiska medborgare till Sibirien under sovjetiska ockupationen 1940, samt 1949–1951
• Tysklands omfattande förflyttningar av judar till koncentrationsläger
• Armeniska folkmordet där armenier i det Osmanska riket tvingades från sina hem till koncentrationsläger i Syrien.
• Fördrivning av tysktalande efter segrarmakternas Potsdamkonferens 1945

Deportasjon (fra latin deportare, «bære eller føre bort») betyr vanligvis utvisning av et eller flere mennesker fra et land eller område.

I norsk sammenheng brukes ordet mest i forbindelse med at et regime forviser grupper av «brysomme individer» til fjerntliggende strøk med frihetsinnskrenkning.

I moderne angloamerikansk rett brukes ordet om uttransportering av utlendinger etter lov eller offentlige vedtak og er en rett som alle land etter internasjonal rett har, ut fra suverenitetsprinsippet. Det benyttes særlig overfor personer uten gyldig oppholdstillatelse.

Deportasjon kan skje innenfor et land, hvor enkeltmennesker eller grupper tvangsmessig flyttes til andre deler av landet. I moderne tid er deportasjonene i forbindelse med andre verdenskrig mest kjent. I det nazistiske Tyskland ble jøder forflyttet til gettoer og østeuropeere til ulike tvangsarbeidssteder. I Sovjetunionen ble flere folkegrupper (tartarer, volgatyskere, estere, latviere og litauer) tvangsflyttet. I USA ble japansk-amerikanere deportert da de ble ansett som en sikkerhetsrisiko.

Under krigen ble også jødene i Norge deportert til utryddelsesleire i Polen høsten 1942. Befolkningen i Finnmark og Nord-Troms ble tvangsflyttet sørover på slutten av krigen, i forbindelse med nedbrenningen og tvangsevakueringen av landsdelen fra oktober 1944 til mai 1945.

Karkottaminen eli karkotus on toimeenpanevan viranomaisen suorittama henkilön poistaminen maasta, kun hänen läsnäolonsa on katsottu lainvastaiseksi tai haitalliseksi.