Brudklänning

Brudklänning är en klänning som uteslutande används i samband med bröllop eller vigsel. Vitt är numera den traditionella färgen för brudklänning, men även pastellfärger som krämvitt, champagne och blekrosa förekommer. Det anses dock inte vara ett etikettsbrott att välja en klänning i en helt annan färg och även klänningar med inslag av blått, rött och svart förekommer.

Historia

Historiskt sett fanns ingen specifik brudklädsel bland Europas överklass. Kvinnor använde helt enkelt sin mest praktfulla klänning på sitt bröllop, och det fanns ingen regel om att den skulle vara vit till färgen. Eftersom brudklänningen kunde vara i vilken färg som helst, fanns det exempel på vita brudklänningar. Filippa av England bar vitt vid sitt bröllop på 1400-talet, Maria Stuart bar en vit brudklänning år 1558, och Maria de Medici bar vitt med guldbrodyr år 1600. Men detta var individuella exempel som inte skapade något samband med brudklänning och vitfärgen.

Under den så kallade första empiren (directoiren, 1799–1805) blev vitt en normal färg för brudklänningar hos överklassen i Europa. Eliza Gill publicerade en vit balklänning för bröllopsbruk i Ackermann’s 1816, och Euphemia Macdonald pulicerade en vit klänning specifikt uppsydd för just bröllop i samma tidning år 1818, som har betraktats som den första verkliga vita brudklänningen sydd just som brudklänning.^[1] Det ska dock påpekas att under empiren blev vit brudklänning vanligt helt enkelt därför att vitt var den främsta och mest populära modefärgen generellt för kvinnor, oavsett tillfälle. När drottning Viktoria gifte sig i vitt år 1840, blev vitt slutligen det etablerat som specifik bröllopsfärg i Europas högre stånd.

Allmogen gifte sig däremot traditionellt i folkdräkt eller i de bästa kläder man ägde. Hela 1800-talet ut var det fortsatt vanligt att bära en svart, färgad eller mönstrad klänning som brud. Fördelen med en sådan klänning var att den kunde användas igen som högtidsdräkt även vid andra tillfällen, och var mer ekonomiskt än att köpa en klänning som bara användes en enda gång. Under andra hälften av 1800-talet blev svart klänning den vanligaste brudklädseln, då svart klänning hade blivit ansedd som den mest passande färgen som allmän högtidsdräkt för kvinnor som inte tillhörde överklassen. Först efter första världskriget, då kläder blev billigare, slog vid brudklänning det igenom i befolkningen som helhet.

Den kristna kyrkan ville framhålla den kristna aspekten av äktenskapet, att bruden skulle framstå som kysk och oskuldsfull. Dessutom ville den alltmer välbärgade borgarklassen visa upp sitt välstånd genom att utrusta bruden med en klänning som bara kunde bäras en gång.

Inspirationen till brudklänningarnas utseende kom ofta från diverse kungliga bröllop. På senare tid bidrog prinsessan Dianas sagolika brudklänning från 1981 till en trend med romantiska bröllopskläder.

Till brudklänning hör ofta brudbukett och slöja. Ofta bär bruden traditionella men exklusiva underkläder.

Bilder

Drottning Victorias bröllop 1840
Sofia Magdalenas brudklänning (1766).
Exempel på svart brudklänning. Bröllop i Bodums socken, Ångermanland, tidigt 1900-tal.
Prinsessan Dianas brudklänning.