CAQDAS
CAQDAS är en programvara för datorstödd kvalitativ dataanalys. Förkortningen kommer från engelska Computer Assisted Qualitative Data AnalysiS och används även i betydelsen Computer-Assisted Qualitative Data Analysis Software.[1] På svenska förekommer benämningar som datorstödd kvalitativ dataanalysmjukvara och programvara för datorstödd kvalitativ dataanalys. Programtypen kallas även QDAS (Qualitative Data Analysis Software).[2]
CAQDAS-program används för att organisera, koda, söka och analysera kvalitativt forskningsmaterial. Materialet kan bestå av exempelvis intervjuer, observationer, dokument, öppna enkätsvar, bilder samt ljud- och videomaterial. Programmen kan innehålla verktyg för bland annat kodning, textsökning, anteckningar, länkar mellan material, frågor mot kodade data och visualisering av samband.[1][3]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Programvara för kvalitativ dataanalys började utvecklas under 1980-talet, i takt med att persondatorer blev tillgängliga för samhällsvetenskaplig forskning. De tidiga programmen utvecklades bland annat för att underlätta hantering, sökning och kodning av omfattande textmaterial.[2]
Begreppet CAQDAS myntades av sociologerna Nigel Fielding och Raymond Lee i samband med en forskningsmetodkonferens vid University of Surrey 1989. Deras arbete bidrog till att samla forskare och programutvecklare kring frågor om datorstödd kvalitativ analys. CAQDAS Networking Project vid University of Surrey etablerades formellt 1994 med finansiering från brittiska Economic and Social Research Council (ESRC).[1]
Under 1990- och 2000-talen utvecklades programmen från verktyg som främst hanterade text och kodning till system som även kunde hantera bilder, ljud, video, kvantitativa variabler och olika former av visualisering. CAQDAS kom samtidigt att användas inom ett växande antal forskningsområden.[3][4]
Funktioner och användning
[redigera | redigera wikitext]CAQDAS är inte en särskild forskningsmetod. Programmen innehåller i stället verktyg som kan användas inom flera metoder och metodologiska traditioner för kvalitativ analys.[3] Vilka funktioner som finns varierar mellan programmen, men vanliga funktioner är:
- import och organisering av forskningsmaterial,
- kodning och kategorisering av delar av materialet,
- sökning i text och kodade data,
- analytiska anteckningar och memon,
- jämförelser mellan fall, grupper och kategorier,
- frågor och matriser för att undersöka samband,
- visualiseringar, kartor och nätverk,
- hantering av bild-, ljud- och videomaterial,
- verktyg för samarbete mellan flera forskare.[1]
Vissa program innehåller även funktioner för kvantitativa data och kan användas inom forskning med kombinerade kvalitativa och kvantitativa metoder, så kallade mixed methods.[1]
Programvaran utför inte i sig den metodologiska tolkningen av materialet. Val av koder och kategorier samt bedömning av mönster, betydelser och teoretiska samband är beroende av forskarens metod och analytiska ställningstaganden.[3] En genomgång av publicerade studier som använde NVivo och ATLAS.ti visade samtidigt stora variationer i hur programmens funktioner faktiskt användes i forskningen.[4]
Program
[redigera | redigera wikitext]CAQDAS-program finns både som kommersiell och öppen programvara och som program för datorer eller webbaserade tjänster. Exempel på etablerade program är NVivo, MAXQDA, ATLAS.ti, Dedoose, HyperRESEARCH, QDA Miner, QualCoder, Quirkos och Transana.[5]
Programmen skiljer sig bland annat åt i fråga om vilka datatyper som kan analyseras, operativsystem, stöd för samarbete, visualiseringar och statistiska funktioner. Vissa är utformade för bred kvalitativ analys, medan andra är inriktade på särskilda analysmetoder eller typer av forskningsmaterial.[5]
Datautbyte och öppen vetenskap
[redigera | redigera wikitext]Skillnader mellan programmens projekt- och filformat har historiskt försvårat överföring av kodade forskningsprojekt mellan olika CAQDAS-program. Rotterdam Exchange Format Initiative (REFI), som bildades 2016, har därför utvecklat den öppna standarden REFI-QDA för utbyte av bearbetade kvalitativa data mellan olika program.[6] Standarden är avsedd att underlätta exempelvis byte av program, samarbete mellan forskare och arkivering av analysprojekt.[7]
En systematisk genomgång från 2025 av 28 CAQDAS-program pekade samtidigt på problem för öppen vetenskap, bland annat kostnader, proprietära filformat, begränsad interoperabilitet och svårigheter med långsiktig arkivering. Studien noterade även att öppen källkodsalternativ ofta hade mindre utvecklingsresurser och mer begränsad dokumentation än etablerade kommersiella program.[8]
Artificiell intelligens
[redigera | redigera wikitext]Under 2020-talet har flera CAQDAS-program fått funktioner baserade på artificiell intelligens, inklusive generativ artificiell intelligens. Funktionerna kan bland annat användas för automatisk transkribering, sammanfattning, kodförslag och andra former av maskinassisterad analys.[5]
Användningen av AI inom kvalitativ analys har samtidigt väckt metodologiska och etiska frågor. En forskningsöversikt från 2025 beskriver användningsområden som kodning, tematisk analys, transkribering och analys av stora datamängder, men framhåller även frågor om forskarens kontroll över analysen, dataskydd, metodologisk kvalitet och behovet av mänsklig granskning av resultaten.[9]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 ”About CAQDAS”. University of Surrey. https://www.surrey.ac.uk/computer-assisted-qualitative-data-analysis/about. Läst 25 september 2026.
- 1 2 Urszula Wolski (2018). ”The History of the Development and Propagation of QDA Software”. The Qualitative Report 23 (13): sid. 6–20. doi:.
- 1 2 3 4 Christina Silver och Ann Lewins (2014). Using Software in Qualitative Research: A Step-by-Step Guide (2). SAGE Publications. https://www.sagepub.com/shop/buy-a-book/using-software-in-qualitative-research-2-238134. Läst 25 september 2026
- 1 2 Megan Woods, Trena Paulus, David P. Atkins och Rob Macklin (2016). ”Advancing Qualitative Research Using Qualitative Data Analysis Software (QDAS)? Reviewing Potential Versus Practice in Published Studies using ATLAS.ti and NVivo, 1994–2013”. Social Science Computer Review 34 (5): sid. 597–617. doi:.
- 1 2 3 ”Software information for CAQDAS”. CAQDAS Networking Project, University of Surrey. https://www.surrey.ac.uk/computer-assisted-qualitative-data-analysis/resources/software-information. Läst 25 september 2026.
- ↑ ”About the Rotterdam Exchange Format Initiative (REFI)”. Rotterdam Exchange Format Initiative. https://www.qdasoftware.org/about. Läst 25 september 2026.
- ↑ ”The REFI-QDA Standard”. Rotterdam Exchange Format Initiative. https://www.qdasoftware.org/. Läst 25 september 2026.
- ↑ Jan Küster och Karsten D. Wolf (2025). ”The Current State of CAQDAS is Insufficient for Open Science Qualitative Research”. Electronic Communications of the EASST 85. doi:.
- ↑ David A. Cook, Shiphra Ginsburg, Adam P. Sawatsky, Ayelet Kuper och Jonathan D. D'Angelo (2025). ”Artificial Intelligence to Support Qualitative Data Analysis: Promises, Approaches, Pitfalls”. Academic Medicine 100 (10): sid. 1134–1149. doi:.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- CAQDAS Networking Project vid University of Surrey
