Hoppa till innehållet

Catharina Charlotta Ribbing

Från Wikipedia
Catharina Charlotta Ribbing
Image
Catharina Charlotta Ribbing (1720-1787), av Gustaf Lundberg
FöddCatharina Charlotta Ribbing af Zernava[1]
24 november 1720 (g.s.)[2][1]
Stockholm[1]
Död21 maj 1787[2][1] (66 år)
Jakob och Johannes[3], Sverige
BegravdUppsala domkyrka[1]
Medborgare iSverige
MakeCharles De Geer
(g. 1743–1778)[4][1]
BarnCharlotte du Riez (f. 1744)
Jacquelina Elisabet de Geer (f. 1744)
Charles De Geer (f. 1747)
Emanuel De Geer (f. 1748)
Hedvig Ulrika De Geer (f. 1752)
Anton de Geer (f. 1753)
Ebba Margareta De Geer (f. 1756)
Louis De Geer (f. 1759)
FöräldrarLennart Ribbing[1]
Elsa Elisabeth Banér[1]
SläktingarPer Ribbing (syskon)[1]
Gustaf Ribbing (syskon)[1]
Redigera Wikidata
Image
Catharina Charlotta Ribbings grav i Uppsala domkyrka, där födelsedatum är angivet i nya stilen.

Catharina Charlotta Ribbing af Zernava, född 24 november 1720 (g.s.) i Stockholm, död 21 maj 1787 i Jakob och Johannes församling, Stockholm, var en svensk friherrinna och filantrop.

Catharina Charlotta Ribbing var dotter till generaladjutanten friherre Lennart Ribbing af Zernava och friherrinnan Elsa Elisabet Banér och gift 1743 med Charles De Geer (1720–1778). Tillsammans fick de åtta barn, däribland Charles De Geer (1747–1805) och Charlotte Du Rietz.

Catharina Charlotta Ribbing beskrivs som kraftfull och verksam med intresse för barnuppfostran. Hon var "först inom den högre societeten i Sverige [som] beslöt sig att låta ympa smittkoppor på sina barn", något som väckte stor uppmärksamhet i samtiden och gjorde att en medalj slogs över henne 1756. Hon stiftade 1779 Frötuna fideikommiss, som var ärftligt även på kvinnolinjen. Hon inledde vad som beskrivs som "en fast välgörenhetsinstitution" av familjen De Geer inom Jakobs och Johannes församling i Stockholm.

Efter att ha blivit änka köpte hon 1780 sommarnöjet Svindersvik utanför Stockholm, där hon lät bygga ut och om paviljongen, som har plats för 200 gäster.

Catharina Charlotta De Geer ligger begravd i Uppsala domkyrka.

  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 6, Norstedts förlag, 1931, s. 317, läs online.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p63692.htm#i636918.[källa från Wikidata]
  3. ↑ ArkivDigital (på engelska), läs online, läst: 18 april 2026.[källa från Wikidata]
  4. ↑ The Peerage person-ID: p63692.htm#i636918, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]