Djäkne
Djäkne, ursprungligen av "diakon", betyder lärjunge i lärdomsskolans högre klasser[1] och härstammar från den tid då den högre utbildningen endast skedde i kyrkans regi. Efterhand har det i vissa fall blivit identiskt med elev på gymnasiet, framför allt på äldre och mer traditionstyngda gymnasier.[2] Djäknarna sjöng ofta i kyrkan, på bröllop och inte minst på begravningar, eller hemma vid människors dörr vid ostiatimgång.[3]
Djäknarna var från medeltiden och framåt kända för plägseden med så kallad sockengång. Denna sedvana bestod i att behövande skolynglingar fick rätt att vandra omkring i vissa socknar i närheten av sin skola och hos bönderna ta emot allmosor för sitt underhåll under den närmaste tiden framåt.[4] Genom detta av myndigheterna godkända vagabondliv fick många djäknar avsmak för ordnat arbete; och på så sätt uppstod en samhällsklass av "driftedjäknar" som blev en regelrätt landsplåga.[5] Gustav II Adolf ville utrota denna osed, genom vilken ungdomen "onytteligen förnöter sin kosteliga tid och tillvänjes många odygder, dryckenskap, svärmeri, tiggande, lättjegång och annat slikt". Men prästerskapet förklarade det vara "icke allenast brukligt utan ock nyttigt, att man tillåter djäknarne en liten rekreation på åtta dagar". Det hela fick därför förbli som det varit.[5] Djäknar som lärde sig vid Rudbeckianska gymnasiet i Västerås firade Valborgsmässoafton i det så kallade Djäkneberget, en park som än idag är döpt efter dem.
Det förekom även så kallade djäknekvarter, som var områden där djäknarna bodde i en stad. I exempelvis Linköping var det som nu är Pilens backe tidigare ett djäknekvarter för de som utbildade sig vid Linköpings högre allmänna läroverk.[6] I Malmö finns det numera några byggnader benämnda Djäknegatshusen, där djäknar som lärde sig vid Malmö latinskola bodde.[7] I stadsdelen Kvarngärdet i Uppsala finns det en gata som heter Djäknegatan och som är döpt efter de gamla djäknarna vid Katedralskolan. Idag finns det bland annat studentbostäder på den gatan, där studenter vid Uppsala universitet bor.[8]
Ordet djäkne används fortfarande idag av elever vid traditionsbärande gymansieskolor som Katedralskolan i Uppsala och Katedralskolan i Skara. Elever från Katedralskolan i Skara kallas för Skaradjäknar. Det finns även en förening som heter Skaradjäknarnas förening, som är till för att bevara och stärka känslan av samhörighet för dem som har gått en gymnasieutbildning i Skara.[9][10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Svenska Akademiens ordbok: Djäkne (tryckår 1920)
- ↑ "Skarastudenten hyllar djäknetraditionen" (bildreportage), Tidningen Se nr 22, 1942, sid 10-11. Åhlén & Åkerlunds, Stockholm 1942. Läst 5 augusti 2018.
- ↑ Per Mattsson (2009). ”Ensemble Laude Novella”. Arkiverad från originalet den 4 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220104171030/http://www.laudenovella.com/svenska/cd/0901-piae_cantiones/0901-piaecan-index.htm. Läst 4 januari 2022.
- ↑ Carl Grimberg. ”462 (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/2/0464.html. Läst 26 november 2023.
- 1 2 Carl Grimberg. ”463 (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/2/0465.html. Läst 26 november 2023.
- ↑ Linköpings H. Allm. Läroverks kollegium (1927). Linköpings gymnasiums historia. sid. 86
- ↑ ”Djäknegatshusen”. Malmö Stad. 14 november 2023. https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Arkitektur-och-kulturarv/Malmos-historia/Platser-och-byggnader/Byggnader-A-O/Djaknegatshusen.html. Läst 28 januari 2024.
- ↑ Joanna Korbutiak (23 maj 2016). ”Boende protesterar på Djäknegatan”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/boende-protesterar-pa-djaknegatan. Läst 4 oktober 2026.
- ↑ ”Om Skaradjäknarna”. Skaradjärknarna förening. https://skaradjaknarna.se/. Läst 4 oktober 2026.
- ↑ ”Katedralskolans historia”. Katedralskolan – en webbplats inom Skara kommun. https://www.skara.se/katedralskolan/omkatedral/katedralskolanshistoria.2751.html. Läst 4 oktober 2026.
