Katarina av Vadstena

Katarina av Vadstena
Katarina av Vadstena
	Sankta Katarina, skulptur i Trönö gamla kyrka.
	Abbedissa i Vadstena kloster
Tidsperiod	1375-1381
Företrädare	Ämbetet skapat
Efterträdare	Margareta Bosdotter (Oxenstierna)
	Personfakta
Född	1331;
Död	24 mars 1381; Vadstena
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Ulvåsaätten
Sätesgård	Ulvåsa
Far	Ulf Gudmarsson
Mor	Birgitta Birgersdotter
	Familj
Make/maka	Eggard van Kyren
	Heraldiskt vapen
	;
	Ulvåsaättens vapensköld

Katarina av Vadstena, Katarina Ulfsdotter, född 1331, död 24 mars 1381 i Vadstena, var en birgittinnunna och jungfru. Hon var dotter till heliga Birgitta och Ulf Gudmarsson.

Biografi

Katarina blev vid unga år bortgift med den förnäme Eggard van Kyren. Inspirerad av tidens jungfrulighetsideal övertalade hon sin make att respektera hennes jungfrudom, vilket han gjorde.

År 1349 anträdde Birgitta sin efterlängtade pilgrimsfärd till Rom, och Katarina följde efter året därpå. Kort därefter kom budet om maken Egards död. Birgitta och Katarina levde i Rom ett klosterliknande liv i fattigdom och gemensam bön. Efter Birgittas död 1373 förde Katarina sin mors stoft tillbaka till Sverige. 1375 återvände Katarina till Rom för att få birgittinordens regel bekräftad och för att utverka sin mors helgonförklaring.

Liksom sin mor skall Katarina ha mottagit himmelska uppenbarelser. Sista tiden i Vadstena var Katarina svårt sjuk; hon avled enligt Vadstena klosters minnesbok den 24 mars 1381. Tre biskopar förrättade hennes begravning, och många övernaturliga tecken bevittnades vid hennes grav. Även om ingen formell kanoniseringsceremoni någonsin ägde rum blev Katarina, redan före reformationen, av den romerske Pontifex upptagen med titeln sancta i Martyrologium Romanum, den romersk-katolska kyrkans officiella helgonförteckning – en handling som enligt Vatikanens Helgonförklaringskongregation innebär att hon till fullo och legitimt bär helgontiteln.^[1] Den högtidliga skrinläggningen ägde rum i Vadstena den 1 augusti 1489.^[2] Hon firas den 24 mars inom Romersk-katolska kyrkan och 2 augusti i Sverige.

Eftermäle

Katarinaleden är en pilgrimsled uppkallad efter helgonet. Den går från Närkes Kil via Riseberga kloster till Vadstena.^[3]

Källor

Vadstena klosters minnesbok "Diarivm Vazstenense". Utgiven i Stockholm 1918.

Noter

↑ Congregazione delle Cause dei Santi, brev till kyrkoherde Torbjörn Ahlund, Prot. N. Var. 8047/17, Vatikanen, 6 april 2017, undertecknat av kardinal Angelo Amato, S.D.B., prefekt. Se skrivelsen: File:Skrivelse från Congregazione delle Cause dei Santi (6 april 2017, kardinal Angelo Amato) till kyrkoherde Torbjörn Ahlund, som bekräftar att Katarina av Vadstena redan före reformationen upptagits som helgon.jpg.
↑ .
↑ Katarinaleden - från Närkes Kil till Vadstena, Strängnäs stift, kartor från 2016. Läst 2026-04-21.

Vidare läsning

Fröjmark, Anders: Katarina av Vadstena i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (1 december 2020) CC-BY

Företrädare: Ämbetet skapat	Abbedissa i Vadstena kloster 1375–1381	Efterträdare: Margareta Bosdotter (Oxenstierna)

[1] Congregazione delle Cause dei Santi, brev till kyrkoherde Torbjörn Ahlund, Prot. N. Var. 8047/17, Vatikanen, 6 april 2017, undertecknat av kardinal Angelo Amato, S.D.B., prefekt. Se skrivelsen: File:Skrivelse från Congregazione delle Cause dei Santi (6 april 2017, kardinal Angelo Amato) till kyrkoherde Torbjörn Ahlund, som bekräftar att Katarina av Vadstena redan före reformationen upptagits som helgon.jpg.

[2] .

[3] Katarinaleden - från Närkes Kil till Vadstena, Strängnäs stift, kartor från 2016. Läst 2026-04-21.

[1]

[2]

[3]