RT-datorn
| RT-datorn | |
| Information | |
|---|---|
| Operativsystem | FLEX |
| Processor | Motorola 6800 6809 |
| Klockfrekvens | 1 MHz |
| Bussbredd | 8/16 |
| Minne ROM | 4 kB |
| Minne RAM | 56 kB |
| Övriga detaljer | |
| Grafikkrets:Mullard SAA5052, SAA 5020 Textskärm 40x25 tecken Grafikskärm 40x25 Teletext Nya RT-datorn Motorola 6845 Textskärm 80x25 tecken monokromt Kommunikation RS-232 | |
RT-datorn var en svensk mikrodator i byggsats från 1979–1981, baserad på Motorolas 8-bitars 6800/6809-mikroprocessorer. RT-datorn publicerades i tidningen Radio & Television, i en serie artiklar från augusti 1979 till november 1981. Datorn var designad och konstruerad av Åke Holm på företaget CÅ-Elektronik. Artiklarna i tidningen beskrev datorn som "Flexibel och kraftfull dator för hobby eller utveckling". Operativsystemet var FLEX 2 (6800) eller FLEX 9 (6809) från Technical Systems Consultants.
En uppdaterad variant med nytt format på mönsterkorten presenterades i tidningen Elektronikvärlden i april 1983.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]RT-datorn designades av Åke Holm efter en serie artiklar i Radio & Television om Motorolas MEK6800D2 byggsats, allmänt kallad D2-kitet. Erfarenheterna av detta bygge, med modifieringar, var grunden till den egna konstruktionen. Artikelserien om Motorolas D2-kit i Radio & Television kallades för "Från utvecklingssystem till dator för Basic". Det var en serie av 18 artiklar med följande titlar:
| Del | Nummer | Rubrik |
|---|---|---|
| 1 | 9-1977 | Beskrivning av Motorola D2 utvärderingssystem |
| 2 | 11-1977 | Programmering i maskinkod av D2 |
| 3 | 12-1977 | Metoder för anpassning av terminal |
| 4 | 1-1978 | En genomgång av de delar som berörs vid utbyggnaden |
| 5 | 4-1978 | Bussystemets uppbyggnad. Åke Holm tar över tillsammans med Tommy Bladh, presenterar ny design |
| 6 | 5-1978 | Moderkort (CÅ-6800) och nätaggregat för C-lådan |
| 7 | 6/7-1978 | Modifiering av D2-kortet |
| 8 | 8-1978 | Tangentbord och printerinterface |
| 9 | 9-1978 | Anpassningskort för bandspelare (KCS-modem) |
| 10 | 10-1978 | Videokortet (CÅ-6806) presenteras |
| 11 | 11-1978 | Minneskortet (CÅ-6816) presenteras |
| 12 | 12-1978 | Epromkortet (CÅ-6808) |
| 13 | 1-1979 | Epromprogrammerare |
| 14 | 2-1979 | Del 2 av beskrivningen för epromprogrammeraren |
| 15 | 3-1979 | Universalkort med klocka, timer, A/D och D/A-omvandlare samt matematikprocessor |
| 16 | 4-1979 | Del 2 av beskrivning för universalkortet |
| 17 | 5-1979 | Del 3 av beskrivning för universalkortet, beskrivning av ett flexskivesystem |
| 18 | 6/7-1979 | Beskrivning av ett flexskivesystem |
De fyra första artiklarna presenterades av Jörgen Dahlberg från Digitronic, den svenska distributören av Motorolas D2-kit, och Gunnar Lilliesköld, Radio & Television. Från del 5 togs artikelserien över av Åke Holm och Tommy Bladh tillsammans med Jörgen Dahlberg.
RT-datorn presenteras
[redigera | redigera wikitext]Första artikeln om RT-datorn presenterades i december 1979, då CPU-kortet beskrevs ingående tillsammans med en allmän presentation av RT-datorn. Titeln för serien var "Flexibel och kraftfull dator för hobby eller utveckling".
Ingressen för artikelserien löd:
| ” |
|
„ |
| – Åke Holm | ||
Artikelregister
[redigera | redigera wikitext]Följande artiklar i Radio & Television presenterade RT-datorn
| Del | Nummer | Rubrik |
|---|---|---|
| Videoterminalen CÅ-790 | ||
| 1 | 8-1979 | Intelligent videoterminal för privatdata och datavision, del 1 |
| 2 | 9-1979 | Intelligent videoterminal för privatdata och datavision, del 2 |
| CPU och periferikort | ||
| 1 | 12-1979 | CÅ-6819 CPU-kort |
| 2 | 1-1980 | CÅ-800 moderkort, CÅ-8001 ACIA (seriekort) |
| 3 | 2-1980 | CÅ-8004 Timer, CÅ-8091 PIA Labbkort |
| 4 | 3-1980 | CÅ-8017 Flexskiveinterface |
| 5 | 5-1980 | CÅ-8006 HEX terminalkort |
| 6 | 6/7-1980 | CÅ-8003 kassettmodem |
| 7 | 10-1980 | CÅ-8005 Realtidsklocka |
| 8 | 12-1980 | CÅ-8010 EPROM-programmerare |
| 9 | 1-1981 | CÅ-8025 EPROM-kort |
| 10 | 3-1981 | CÅ-8018 IEEE-kort |
| 11 | 9-1981 | CÅ-8043 Färg-TV som dataskärm |
Prislista
[redigera | redigera wikitext]I varje Radio & Televsion-artikel listades en komponentförteckning tillsammans med pris för de olika delarna. Här nedan listas denna, med de omräknade priserna i 2025 års valuta.
| September 1979 | ||
|---|---|---|
| CÅ-790 Videoterminal | Pris 1979 | Pris 2025 |
| CÅ-790 ex KCS och VHF | 1 960 kr | 9 136 kr |
| KCS | 122 kr | 569 kr |
| VHF | 49 kr | 228 kr |
| December 1979 | ||
| CÅ-6819 CPU-kort | Pris 1979 | Pris 2025 |
| Sats med 1 k RAM och 6808-processor | 1 140 kr | 5 145 kr |
| Sats med 8 k RAM och 6809-processor samt TBUG och CBUG monitorer | 2 130 kr | 9 613 kr |
| Endast kretskort | 356 kr | 1 607 kr |
| Januari 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-800 Moderkort | 415 kr | 1 814 kr |
| Endast kretskort | 211 kr | 922 kr |
| CÅ-8001 ACIA | 276 kr | 1 206 kr |
| Endast kretskort | 59 kr | 258 kr |
| Monitor TBUG, 2 st 2708 EPROM | 301 kr | 1 315 kr |
| Monitor CBUG, 2 st 2708 EPROM | 350 kr | 1 530 kr |
| Februari 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-8004 Timer | 192 kr | 827 kr |
| Endast kretskort | 53 kr | 228 kr |
| CÅ-8091 PIA Labbkort | 76 kr | 327 kr |
| Mars 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-8017 Flexskivestyrning | 962 kr | 4 121 kr |
| Juni/juli 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-8003 KCS-modem | 236 kr | 998 kr |
| Endast kretskort | 53 kr | 224 kr |
| Oktober 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-8005 Realtidsklocka | 312 kr | 1 247 kr |
| December 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-8010 Eprom-programmerare | 840 kr | 3 358 kr |
| Endast kretskort | 117 kr | 468 kr |
| Mars 1981 | ||
| Pris 1981 | Pris 2025 | |
| CÅ-8018 IEEE-styrkort | 557 kr | 2 114 kr |
| September 1981 | ||
| Pris 1981 | Pris 2025 | |
| CÅ-8043 Färg-TV som terminal | 583 kr | 2 125 kr |
Specifikationer
[redigera | redigera wikitext]- Processor:
- Motorola 6800 och/eller Motorola 6809
- Klockfrekvens: 1 MHz
- Grafikhårdvara: Mullard SAA5052 och SAA5020
- 8 färger
- Textläge: 40 × 25, inklusive grafik med samma mönster som Text-TV
- RAM:
- 48 kB (6800) eller 56 kB (6809).
- Lagring
- Kassettband
- Upp till 4 st diskettstationer enkel densitet, enkel eller dubbelsidiga disketter.
Uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]RT-datorn var en modulär konstruktion. De kort som krävdes för att få en fungerande dator var moderkortet CÅ-800, CPU-kortet CÅ-6819, HEX terminalkort CÅ-8006 och kassettmodem CÅ-8003. Efter behov kunde datorn byggas ut med fler kort för att få en fullt fungerande dator med flexskiveenheter, videoterminal och utökat minneskort.

Minneskarta
[redigera | redigera wikitext]Hur minnet utnyttjades i RT-datorn berodde helt på vilken CPU som var aktiv. För 6800-processorn var den maximala minnesrymden 48 kB, för 6809 var det 56 kB.
| Adress | 6800 6808 | 6809 |
|---|---|---|
| $FFFF | Används ej | CBUG/F0BUG |
| $F000 | ||
| $EFFF | ECBUG/TBUG | Används ej |
| $E100 | ||
| $E0FF | Periferikort | |
| $E000 | ||
| $DFFF | 8k RAM CÅ-6848 | 8k RAM CÅ-6819 |
| $C000 | ||
| $BFFF | 8k RAM CÅ-6848 | 48k RAM CÅ-6848 |
| $A000 | ||
| $9FFF | Används ej | |
| $80FF | ||
| $8000 | Periferikort | |
| $7FFF | 32k RAM CÅ-6848 | |
| $0000 |
Moderkort
[redigera | redigera wikitext]CÅ-800 - Moderkort
[redigera | redigera wikitext]Moderkortet för RT-datorn var bestyckat med 6 stycken parallellkopplade 86-poliga kortkontakter avsett för systemkort. 15 stycken parallellkopplade 22-poliga kortkontakter för periferikort fanns, sånär som stift 22 vilket är separat. Detta stift gör att CPU-kortet kan adressera varje periferikort separat. Till moderkortet anslöts spänning, +5V, växelspänning 14V, reset-knapp och knapp för NMI (non-maskable interrupt ). CÅ-800 innehöll också likriktardioderna för 12V spänningarna.[1]
CÅ-801 - Moderkort
[redigera | redigera wikitext]Det omarbetade moderkortet CÅ-801 var uppbyggt på samma sätt som CÅ-801, men sektionen med likriktardioderna för 14V växelspänning var borttaget. Moderkortet matades nu direkt med +5V, +12V och -12V. De 86-poliga kontakterna reducerades från 6 stycken till 4.[2]

Huvudkort 86-poliga
[redigera | redigera wikitext]CÅ-6819 – CPU-kort
[redigera | redigera wikitext]RT-datorns processorkort har plats för två mikroprocessorer, 8 kilobyte minne samt upp till 4 kilobyte maskinkodsmonitor för varje processor. På kortet finns 8 kB RAM på antingen adress $A000-$BFFF (6808) eller $C000-$DFFF (6809). Ingen automatisk adressomkoppling av minnet fanns. Ska datorn starta både FLEX 2 och FLEX 9 är det ett krav att ha det externa minneskortet CÅ-6848 med minne adresserat på $A000-$BFFF.[3][4]

Maskinkodsmonitorerna
[redigera | redigera wikitext]- ECBUG – Maskinkodsmonitor för 6800 och HEX-terminalen CÅ-8006
- TBUG – Maskinkodsmonitor för 6800 och videoterminalen CÅ-790
- F0BUG – Maskinkodsmonitor för 6809 och HEX-terminalen CÅ-8006
- CBUG – Maskinkodsmonitor för 6800 och videoterminalen CÅ-790
CÅ-6848 – Minneskort 48kB
[redigera | redigera wikitext]Minneskortet består av upp till 48 kB minne fördelat på tre 16 kB-block. RAM-kretsarna som används är av typ 4116. Varje krets rymmer 16 384 bitar, och det krävs 8 stycken för att för att få 16 kB minne. 4116 är ett så kallat dynamiskt minne, vilket kräver en "refresh"; detta är inbyggt på kortet med hjälp av två Motorola-kretsar: MC 3242 och MC 3480. [5]

CÅ-790 – Videoterminal
[redigera | redigera wikitext]Åke Holm designade först en färg-videoterminal baserad på Mullard SAA5052 teckengenerator, tillsammans med Mullard SAA5020 synkkrets för användning till D2-kitet. Kortet är försett med VHF- och RGB-utgångar för anslutning till färg-tv via antenningången eller via en RGB-videoskäm. Styrning av terminalen sker genom seriekommunikation som RS-232. Ett parallell-avkodat tangentbord krävs för inmatning av text samt en nätdel. Kortet har beteckningen CÅ-790. Två artiklar i Radio & Television i augusti och september 1979 beskriver ingående funktionerna i videoterminalen. Denna videoterminal används till RT-datorn.[6][7][8]

Periferikort 22-poliga
[redigera | redigera wikitext]CÅ-8001 – ACIA
[redigera | redigera wikitext]Detta kort används för att styra videoterminalen CÅ-790 via den seriella porten A. Port B kan användas för en seriell skrivare.[9][10]

CÅ-8003 – kassettmodem
[redigera | redigera wikitext]Detta kassettmoden baseras på "Kansas City-standard", vilket möjliggör sparande, och hämtande, av programvara från kassettband.[11][12]
CÅ-8004 – Timer
[redigera | redigera wikitext]Detta kort baseras på Motorola MC6840, och kretsen innehåller tre sextonbitars räknare. I RT-datorn används denna räknare som avbrottsrutin (IRQ) för skrivarhantering vilket möjliggör utskrift av exempelvis programlistning samtidigt som datorn används.[13][14]

CÅ-8005 – realtidsklocka
[redigera | redigera wikitext]Detta kort tillhandahåller en realtidsklocka baserad på kretsen MM5318.[15]

CÅ-8006 – HEX terminalkort
[redigera | redigera wikitext]Den här terminalen arbetar med HEX-kod. Kombinerad med CPU-kortet CÅ-6918 ger den möjlighet att programmera maskinkod.[16][17]
CÅ-8008 – A/D-omvandlare
[redigera | redigera wikitext]Detta kort möjliggör inmatning av upp till 16 analoga signaler vilka bearbetas digitalt i datorn. Mätvärdet fås som ett 8-bitars värde, och det blir 256 steg mellan noll och fullt utslag.[18]

CÅ-8010 – EPROM-programmerare
[redigera | redigera wikitext]Detta kort möjliggör programmering av EPROM av följande typer:[19]
CÅ-8015 – Realtidsklocka
[redigera | redigera wikitext]Detta kort tillhandahåller en realtidsklocka baserad på kretsen MSM5832.

CÅ-8017 – Flexskivekort
[redigera | redigera wikitext]Detta kort möjliggör anslutning av upp till fyra 5,25-tums diskettenheter, enkel eller dubbelsidiga, med enkel densitet.[20][21]

CÅ-8018 – IEEE-kort
[redigera | redigera wikitext]Detta kort möjliggör anslutning av instrumentbussen IEEE-488. Bussen kallas även HP-IP eller GPIB.[22]

CÅ-8025 – EPROM-kort
[redigera | redigera wikitext]EPROM-kort med plats för 8 stycken 2K 2516 EPROM-kretsar. Upp till tre kort kan anslutas till RT-datorn, vilket då ger upp till 48K lagringsutrymme. EPROM:en kan programmeras med exempelvis FLEX, och detta laddas sekundsnabbt in via ett kommando i maskinkodsmonitorn.[23]
CÅ-8027 - Flyttalsprocessor
[redigera | redigera wikitext]Detta kort med AM9511 ger aritmetiska och trigonometriska operationer med 16-bitars och 32-bitars heltal och 32-bitars flyttal. Det kan också konvertera heltal till flyttal och vice versa.

CÅ-8043 – Färg-TV som terminal
[redigera | redigera wikitext]Detta kort ansluts till videoterminalen och ger en modulerad signal ut på UHF-bandet. Kortet ansluts enkelt via en antennkabel till antenningången på en färg-tv.[24]

CÅ-8091 – PIA labbkort
[redigera | redigera wikitext]Detta kort tillhandahåller två 8-bitars dubbelriktade databussar och fyra avbrotts-/kontroll-linjer för enkel IN/UT datahantering.[25][26]

CÅ-8092 – ACIA/SSDA/ADLC labbkort
[redigera | redigera wikitext]Detta kort tillhandahåller olika former av seriella anslutningar via ACIA/SSDA/ADLC

Presenterade periferikort
[redigera | redigera wikitext]Följande periferikort fanns i annonser men tillverkades ej:
- CÅ-8002 – 2 stycken PIA
- CÅ-8013 – korthållsmodem
- CÅ-8016 – Ljudkort med SN76477
- CÅ-8020 – Debugkort
- CÅ-8095 – Förlängningskort 22-poligt
"Nya" RT-datorn
[redigera | redigera wikitext]Den så kallade "Nya" RT-datorn presenterades i Elektronikvärlden nummer 4 1983 med ingressen:
| ” |
|
„ |
| – Åke Holm | ||
Den nya RT-datorn bestod av 7 stycken mönsterkort i dubbelt europaformat(en) (100x220 mm).
Uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Den nya RT-datorn var en ännu mer modulär konstruktion än den tidigare designen. De kort som krävdes för att få en enkel fungerande dator var CPU-kortet CÅ-812 och HEX terminalkortet CÅ-831.
Minneskarta
[redigera | redigera wikitext]| Adress | Funktion | kort |
|---|---|---|
| $FFFF | 2k EPROM | CÅ-812 |
| $F800 | ||
| $F7FF | 2k EPROM | CÅ-812 |
| $F000 | ||
| $EFFF | 2k bildskärms-RAM | CÅ-815 |
| $E800 | ||
| $E7FF | Reserv | |
| $E400 | ||
| $E3FF | 768 byte RAM | CÅ-812 |
| $E100 | ||
| $E0FF | CRTC + PIA | CÅ-815 |
| $E0F0 | ||
| $E0EF | reserv | |
| $E0E0 | ||
| $E0DF | EPROM-kort #3 | CÅ-816 |
| $E0D0 | ||
| $E0CF | EPROM-kort #2 | CÅ-816 |
| $E0C0 | ||
| $E0BF | EPROM-kort #1 | CÅ-816 |
| $E0B0 | ||
| $E0AF | reserv | |
| $E020 | ||
| $E01F | Flexkontrollkort | CÅ-817 |
| $E010 | ||
| $E00F | in/ut-kort | CÅ-813 |
| $E000 | ||
| $DFFF | 8 k statiskt RAM | CÅ-812 |
| $C000 | ||
| $BFFF | 48 k dynamiskt RAM | CÅ-814 |
| $0000 |
Kretskorten
[redigera | redigera wikitext]Följande kort fanns till den "nya" RT-datorn:
- CÅ-812 – CPU-kort
- På processorkortet finns ett statiskt RAM som ligger på adress $C000 – DFFF. Dessutom finns det två socklar där man kan plugga in EPROM som då kommer att ligga mellan $F000 och FFFF. På kortet sker även avkodning av periferikretsarna som finns på $E000 – $E0FF. Ett extra RAM, mellan $E100 och $E3FF, kan med fördel användas av monitor och terminalprogram utan konflikt med operativsystemet Flex.

- CÅ-813 – Kommunikation
- Det nya kortet för seriekommunikation heter CÅ-813 och ersätter de äldre korten 8001, 8014 och 8015. Här finns en programmeringsbar seriekommunikationskrets med V24-snitt, en skrivarutgång av parallelltyp (Centronics) och en realtidsklocka med batteriuppbackning. Anslutningen av skrivare sker med en 60-polig flatkabelkontakt. Av dessa ledare går 36 till skrivaren och 24 till V24-kontakten. Se även CÅ-833.
- CÅ-814 – Minneskort 48 kB med dynamiska RAM-kretsar
- Minneskortet 814 ersätter CÅ-6848. Det är helt identiskt med undantag av att "refreshen" för de dynamiska minneskretsarna sker kontinuerligt i stället för som tidigare med 32 kHz. Minneskortet är på 48 kB. Se även CÅ-834.

- CÅ-815 – Video-terminalkort
- Terminalkortet är en helt ny konstruktion. Det är en så kallad minnesmappad terminal med 24 rader om vardera 80 tecken. På kortet finns en CRT-kontrollkrets (Motorola MC 6845), bildminne samt en PIA för anslutning av tangentbord över en 26-polig kontakt. Den har samma koppling som den i byggboken beskrivna terminalen. Bildminnet ligger mellan $E800 och $EFFF, och processorn på kort 812 tar hand om terminalfunktionerna. All teckenhantering mellan "dator"- och "terminaldel" sker utan inblandning av seriekommunikationskretsar. Förloppet är därför mycket snabbare än tidigare. Terminalens teckenuppsättning är svensk.

- CÅ-816 – EPROM-kort
- Det nya EPROM-kortet heter 816 och har plats för 16 EPROM-kretsar av typen 2532 som vardera rymmer 4 kB. Man kan alltså ha upp till 64 kB fast (resident) programminne i datorn. Där kan man lagra exempelvis operativsystem eller Basic-tolk. Hela minnet når man genom att gå till en adress. Med en programrutin flyttar man ned data från EPROM-minnet till datorns arbetsminne. Upp till tre stycken CÅ-816 kan monteras i RT-datorn, vilket ger upp till 192 kB lagringsutrymme. Kortet ersätter 8025-kortet.
- CÅ-817 – Diskett-gränssnitt
- Drivkretsarna för flexskiveminnet finns på kortet 817 som helt motsvarar det i byggboken beskriva kortet 8017. Det är avsett för anslutning av upp till fyra enkel- eller dubbelsidiga drivenheter (5 1/4") med enkel (ej dubbel) packningstäthet. Se även CÅ-837.
- CÅ-831 – Terminalkort enkelt
- Den enkla hexadecimala terminalen 8006 har fått en efterföljare 831 som förutom lysdiodsindikatorer och tangentbord även har en PIA-krets för labuppkopplingar.
- CÅ-833 – Nyare kommunikationskort/RTC med MSM5832, ACIA och Centronics-port

- Ett nyare kort I/O som ersätter CÅ-813. Här finns en seriekommunikationskrets med V24-snitt, en skrivarutgång av parallelltyp (Centronics) och en realtidsklocka med batteriuppbackning.
- CÅ-834 – Minneskort med statiska RAM-kretsar
- Nytt kort med plats för 24 stycken 2k minnes-kretsar, 6116 och/eller 2716 EPROM. Det ersätter CÅ-814.

- CÅ-837 – Diskettinterface med dubbel densitet.
- Nytt kort med stöd för upp till fyra enkel- eller dubbelsidiga drivenheter (5 1/4") med enkel eller dubbel densitet. Ersätter CÅ-817.

Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Tidningen Radio & Television nr 1 - 1980, sid 55
- ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 40
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 12 - 1979, sid 28
- ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 47
- ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 56
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 8 - 1979, sid 43
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 9 - 1979, sid 70
- ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 61
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 1 - 1980, sid 57
- ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 59
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 6/7 - 1980, sid 34
- ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 54
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 2 - 1980, sid 46
- ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 75
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 10 - 1980, sid 12
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 5 - 1980, sid 27
- ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 50
- ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 79
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 12 - 1980, sid 28
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 3 - 1980, sid 67
- ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 82
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 3 - 1981, sid 40
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 1 - 1981, sid 70
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 9 - 1981, sid 48
- ↑ Tidningen Radio & Television nr 2 - 1980, sid 48
- ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 77
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Lilliesköld Gunnar, red (1980). Bygg själv 6 Datorer. Stockholm: Specialtidningsförl. Libris 627889. ISBN 9172741082