Hoppa till innehållet

RT-datorn

Från Wikipedia
RT-datorn
Information
OperativsystemFLEX
ProcessorMotorola 6800 6809
Klockfrekvens1 MHz
Bussbredd8/16
Minne ROM4 kB
Minne RAM56 kB
Övriga detaljer
Grafikkrets:Mullard SAA5052, SAA 5020
Textskärm 40x25 tecken
Grafikskärm 40x25 Teletext
Nya RT-datorn
Motorola 6845
Textskärm 80x25 tecken monokromt Kommunikation RS-232

RT-datorn var en svensk mikrodator i byggsats från 1979–1981, baserad på Motorolas 8-bitars 6800/6809-mikroprocessorer. RT-datorn publicerades i tidningen Radio & Television, i en serie artiklar från augusti 1979 till november 1981. Datorn var designad och konstruerad av Åke Holm på företaget CÅ-Elektronik. Artiklarna i tidningen beskrev datorn som "Flexibel och kraftfull dator för hobby eller utveckling". Operativsystemet var FLEX 2 (6800) eller FLEX 9 (6809) från Technical Systems Consultants.

En uppdaterad variant med nytt format på mönsterkorten presenterades i tidningen Elektronikvärlden i april 1983.

RT-datorn designades av Åke Holm efter en serie artiklar i Radio & Television om Motorolas MEK6800D2 byggsats, allmänt kallad D2-kitet. Erfarenheterna av detta bygge, med modifieringar, var grunden till den egna konstruktionen. Artikelserien om Motorolas D2-kit i Radio & Television kallades för "Från utvecklingssystem till dator för Basic". Det var en serie av 18 artiklar med följande titlar:

DelNummerRubrik
19-1977Beskrivning av Motorola D2 utvärderingssystem
211-1977Programmering i maskinkod av D2
312-1977Metoder för anpassning av terminal
41-1978En genomgång av de delar som berörs vid utbyggnaden
54-1978Bussystemets uppbyggnad. Åke Holm tar över tillsammans med Tommy Bladh, presenterar ny design
65-1978Moderkort (CÅ-6800) och nätaggregat för C-lådan
76/7-1978Modifiering av D2-kortet
88-1978Tangentbord och printerinterface
99-1978Anpassningskort för bandspelare (KCS-modem)
1010-1978Videokortet (CÅ-6806) presenteras
1111-1978Minneskortet (CÅ-6816) presenteras
1212-1978Epromkortet (CÅ-6808)
131-1979Epromprogrammerare
142-1979Del 2 av beskrivningen för epromprogrammeraren
153-1979Universalkort med klocka, timer, A/D och D/A-omvandlare samt matematikprocessor
164-1979Del 2 av beskrivning för universalkortet
175-1979Del 3 av beskrivning för universalkortet, beskrivning av ett flexskivesystem
186/7-1979Beskrivning av ett flexskivesystem

De fyra första artiklarna presenterades av Jörgen Dahlberg från Digitronic, den svenska distributören av Motorolas D2-kit, och Gunnar Lilliesköld, Radio & Television. Från del 5 togs artikelserien över av Åke Holm och Tommy Bladh tillsammans med Jörgen Dahlberg.

RT-datorn presenteras

[redigera | redigera wikitext]

Första artikeln om RT-datorn presenterades i december 1979, då CPU-kortet beskrevs ingående tillsammans med en allmän presentation av RT-datorn. Titeln för serien var "Flexibel och kraftfull dator för hobby eller utveckling".

Ingressen för artikelserien löd:

”
  • Här presenterar vi en ny byggserie till en dator. Konstruktionen grundar sig på de erfarenheter som författaren fått av det tidigare presenterade projektet baserat på Motorolas D2-kit.
  • Den nya datorn blir betydligt billigare att bygga och därtill mera avancerad. Bl a kan man alternativt använda processorerna 6800 eller 6809.
  • Periferikorten blir enkla att tillverka, tack vare en ny kortstandard. De som påbörjat det tidigare bygget har dock möjlighet att utnyttja vissa av de redan byggda korten i denna kraftfullare dator.
„
– Åke Holm

Artikelregister

[redigera | redigera wikitext]

Följande artiklar i Radio & Television presenterade RT-datorn

DelNummerRubrik
Videoterminalen CÅ-790
18-1979Intelligent videoterminal för privatdata och datavision, del 1
29-1979Intelligent videoterminal för privatdata och datavision, del 2
CPU och periferikort
112-1979CÅ-6819 CPU-kort
21-1980CÅ-800 moderkort, CÅ-8001 ACIA (seriekort)
32-1980CÅ-8004 Timer, CÅ-8091 PIA Labbkort
43-1980CÅ-8017 Flexskiveinterface
55-1980CÅ-8006 HEX terminalkort
66/7-1980CÅ-8003 kassettmodem
710-1980CÅ-8005 Realtidsklocka
812-1980CÅ-8010 EPROM-programmerare
91-1981CÅ-8025 EPROM-kort
103-1981CÅ-8018 IEEE-kort
119-1981CÅ-8043 Färg-TV som dataskärm

I varje Radio & Televsion-artikel listades en komponentförteckning tillsammans med pris för de olika delarna. Här nedan listas denna, med de omräknade priserna i 2025 års valuta.

September 1979
CÅ-790 Videoterminal Pris 1979 Pris 2025
CÅ-790 ex KCS och VHF 1 960 kr 9 136 kr
KCS 122 kr 569 kr
VHF 49 kr 228 kr
December 1979
CÅ-6819 CPU-kort Pris 1979 Pris 2025
Sats med 1 k RAM och 6808-processor 1 140 kr 5 145 kr
Sats med 8 k RAM och 6809-processor samt TBUG och CBUG monitorer 2 130 kr 9 613 kr
Endast kretskort 356 kr 1 607 kr
Januari 1980
Pris 1980 Pris 2025
CÅ-800 Moderkort 415 kr 1 814 kr
Endast kretskort 211 kr 922 kr
CÅ-8001 ACIA 276 kr 1 206 kr
Endast kretskort 59 kr 258 kr
Monitor TBUG, 2 st 2708 EPROM 301 kr 1 315 kr
Monitor CBUG, 2 st 2708 EPROM 350 kr 1 530 kr
Februari 1980
Pris 1980 Pris 2025
CÅ-8004 Timer 192 kr 827 kr
Endast kretskort 53 kr 228 kr
CÅ-8091 PIA Labbkort 76 kr 327 kr
Mars 1980
Pris 1980 Pris 2025
CÅ-8017 Flexskivestyrning 962 kr 4 121 kr
Juni/juli 1980
Pris 1980 Pris 2025
CÅ-8003 KCS-modem 236 kr 998 kr
Endast kretskort 53 kr 224 kr
Oktober 1980
Pris 1980 Pris 2025
CÅ-8005 Realtidsklocka 312 kr 1 247 kr
December 1980
Pris 1980 Pris 2025
CÅ-8010 Eprom-programmerare 840 kr 3 358 kr
Endast kretskort 117 kr 468 kr
Mars 1981
Pris 1981 Pris 2025
CÅ-8018 IEEE-styrkort 557 kr 2 114 kr
September 1981
Pris 1981 Pris 2025
CÅ-8043 Färg-TV som terminal 583 kr 2 125 kr

Specifikationer

[redigera | redigera wikitext]
  • Grafikhårdvara: Mullard SAA5052 och SAA5020
    • 8 färger
    • Textläge: 40 × 25, inklusive grafik med samma mönster som Text-TV
  • RAM:
    • 48 kB (6800) eller 56 kB (6809).

RT-datorn var en modulär konstruktion. De kort som krävdes för att få en fungerande dator var moderkortet CÅ-800, CPU-kortet CÅ-6819, HEX terminalkort CÅ-8006 och kassettmodem CÅ-8003. Efter behov kunde datorn byggas ut med fler kort för att få en fullt fungerande dator med flexskiveenheter, videoterminal och utökat minneskort.

Image

Hur minnet utnyttjades i RT-datorn berodde helt på vilken CPU som var aktiv. För 6800-processorn var den maximala minnesrymden 48 kB, för 6809 var det 56 kB.

Adress6800
6808
6809
$FFFF Används ej CBUG/F0BUG
$F000
$EFFF ECBUG/TBUGAnvänds ej
$E100
$E0FF Periferikort
$E000
$DFFF 8k RAM
CÅ-6848
8k RAM
CÅ-6819
$C000
$BFFF 8k RAM
CÅ-6848
48k RAM
CÅ-6848
$A000
$9FFF Används ej
$80FF
$8000Periferikort
$7FFF 32k RAM
CÅ-6848
$0000

CÅ-800 - Moderkort

[redigera | redigera wikitext]

Moderkortet för RT-datorn var bestyckat med 6 stycken parallellkopplade 86-poliga kortkontakter avsett för systemkort. 15 stycken parallellkopplade 22-poliga kortkontakter för periferikort fanns, sånär som stift 22 vilket är separat. Detta stift gör att CPU-kortet kan adressera varje periferikort separat. Till moderkortet anslöts spänning, +5V, växelspänning 14V, reset-knapp och knapp för NMI (non-maskable interrupt ). CÅ-800 innehöll också likriktardioderna för 12V spänningarna.[1]

CÅ-801 - Moderkort

[redigera | redigera wikitext]

Det omarbetade moderkortet CÅ-801 var uppbyggt på samma sätt som CÅ-801, men sektionen med likriktardioderna för 14V växelspänning var borttaget. Moderkortet matades nu direkt med +5V, +12V och -12V. De 86-poliga kontakterna reducerades från 6 stycken till 4.[2]

Moderkort
Moderkort

Huvudkort 86-poliga

[redigera | redigera wikitext]

CÅ-6819 – CPU-kort

[redigera | redigera wikitext]

RT-datorns processorkort har plats för två mikroprocessorer, 8 kilobyte minne samt upp till 4 kilobyte maskinkodsmonitor för varje processor. På kortet finns 8 kB RAM på antingen adress $A000-$BFFF (6808) eller $C000-$DFFF (6809). Ingen automatisk adressomkoppling av minnet fanns. Ska datorn starta både FLEX 2 och FLEX 9 är det ett krav att ha det externa minneskortet CÅ-6848 med minne adresserat på $A000-$BFFF.[3][4]

CPU-kort med dubbla processorer
CPU-kort med dubbla processorer

Maskinkodsmonitorerna

[redigera | redigera wikitext]
  • ECBUG – Maskinkodsmonitor för 6800 och HEX-terminalen CÅ-8006
  • TBUG – Maskinkodsmonitor för 6800 och videoterminalen CÅ-790
  • F0BUG – Maskinkodsmonitor för 6809 och HEX-terminalen CÅ-8006
  • CBUG – Maskinkodsmonitor för 6800 och videoterminalen CÅ-790

CÅ-6848 – Minneskort 48kB

[redigera | redigera wikitext]

Minneskortet består av upp till 48 kB minne fördelat på tre 16 kB-block. RAM-kretsarna som används är av typ 4116. Varje krets rymmer 16 384 bitar, och det krävs 8 stycken för att för att få 16 kB minne. 4116 är ett så kallat dynamiskt minne, vilket kräver en "refresh"; detta är inbyggt på kortet med hjälp av två Motorola-kretsar: MC 3242 och MC 3480. [5]

Minneskort 48k
Minneskort 48k

CÅ-790 – Videoterminal

[redigera | redigera wikitext]

Åke Holm designade först en färg-videoterminal baserad på Mullard SAA5052 teckengenerator, tillsammans med Mullard SAA5020 synkkrets för användning till D2-kitet. Kortet är försett med VHF- och RGB-utgångar för anslutning till färg-tv via antenningången eller via en RGB-videoskäm. Styrning av terminalen sker genom seriekommunikation som RS-232. Ett parallell-avkodat tangentbord krävs för inmatning av text samt en nätdel. Kortet har beteckningen CÅ-790. Två artiklar i Radio & Television i augusti och september 1979 beskriver ingående funktionerna i videoterminalen. Denna videoterminal används till RT-datorn.[6][7][8]

Videoterminal
Videoterminal

Periferikort 22-poliga

[redigera | redigera wikitext]

CÅ-8001 – ACIA

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort används för att styra videoterminalen CÅ-790 via den seriella porten A. Port B kan användas för en seriell skrivare.[9][10]

ACIA-kort
ACIA-kort

CÅ-8003 – kassettmodem

[redigera | redigera wikitext]

Detta kassettmoden baseras på "Kansas City-standard", vilket möjliggör sparande, och hämtande, av programvara från kassettband.[11][12]

CÅ-8004 – Timer

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort baseras på Motorola MC6840, och kretsen innehåller tre sextonbitars räknare. I RT-datorn används denna räknare som avbrottsrutin (IRQ) för skrivarhantering vilket möjliggör utskrift av exempelvis programlistning samtidigt som datorn används.[13][14]

Timer-kort
Timer-kort

CÅ-8005 – realtidsklocka

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort tillhandahåller en realtidsklocka baserad på kretsen MM5318.[15]

Realtidsklocka
Realtidsklocka

CÅ-8006 – HEX terminalkort

[redigera | redigera wikitext]

Den här terminalen arbetar med HEX-kod. Kombinerad med CPU-kortet CÅ-6918 ger den möjlighet att programmera maskinkod.[16][17]

CÅ-8008 – A/D-omvandlare

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort möjliggör inmatning av upp till 16 analoga signaler vilka bearbetas digitalt i datorn. Mätvärdet fås som ett 8-bitars värde, och det blir 256 steg mellan noll och fullt utslag.[18]

A/D-omvandlare
A/D-omvandlare

CÅ-8010 – EPROM-programmerare

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort möjliggör programmering av EPROM av följande typer:[19]

  • 2708, alla fabrikat, 1k EPROM med tre matningsspänningar
  • 2716, Texas och Motorola, 2k EPROM med tre matningsspänningar
  • 2516/2716, alla fabrikat, 2k EPROM med en matningsspänning
  • 2532, Texas, 4k EPROM med en matningsspänning
  • 2732, Intel, 4 k EPROM med en matningsspänning

CÅ-8015 – Realtidsklocka

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort tillhandahåller en realtidsklocka baserad på kretsen MSM5832.

Realtidsklocka med MSM5832
Realtidsklocka med MSM5832

CÅ-8017 – Flexskivekort

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort möjliggör anslutning av upp till fyra 5,25-tums diskettenheter, enkel eller dubbelsidiga, med enkel densitet.[20][21]

FlexskivE-kontroller
FlexskivE-kontroller

CÅ-8018 – IEEE-kort

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort möjliggör anslutning av instrumentbussen IEEE-488. Bussen kallas även HP-IP eller GPIB.[22]

IEEE-styrkort
IEEE-styrkort

CÅ-8025 – EPROM-kort

[redigera | redigera wikitext]

EPROM-kort med plats för 8 stycken 2K 2516 EPROM-kretsar. Upp till tre kort kan anslutas till RT-datorn, vilket då ger upp till 48K lagringsutrymme. EPROM:en kan programmeras med exempelvis FLEX, och detta laddas sekundsnabbt in via ett kommando i maskinkodsmonitorn.[23]

CÅ-8027 - Flyttalsprocessor

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort med AM9511 ger aritmetiska och trigonometriska operationer med 16-bitars och 32-bitars heltal och 32-bitars flyttal. Det kan också konvertera heltal till flyttal och vice versa.

Aritmetikprocessor
Aritmetikprocessor

CÅ-8043 – Färg-TV som terminal

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort ansluts till videoterminalen och ger en modulerad signal ut på UHF-bandet. Kortet ansluts enkelt via en antennkabel till antenningången på en färg-tv.[24]

CÅ-8043 Färg-TV som dataskärm
CÅ-8043 Färg-TV som dataskärm

CÅ-8091 – PIA labbkort

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort tillhandahåller två 8-bitars dubbelriktade databussar och fyra avbrotts-/kontroll-linjer för enkel IN/UT datahantering.[25][26]

PIA labbkort
PIA labbkort

CÅ-8092 – ACIA/SSDA/ADLC labbkort

[redigera | redigera wikitext]

Detta kort tillhandahåller olika former av seriella anslutningar via ACIA/SSDA/ADLC

ACIA/SSDA/ADLC labbkort
ACIA/SSDA/ADLC labbkort

Presenterade periferikort

[redigera | redigera wikitext]

Följande periferikort fanns i annonser men tillverkades ej:

  • CÅ-8002 – 2 stycken PIA
  • CÅ-8013 – korthållsmodem
  • CÅ-8016 – Ljudkort med SN76477
  • CÅ-8020 – Debugkort
  • CÅ-8095 – Förlängningskort 22-poligt

"Nya" RT-datorn

[redigera | redigera wikitext]

Den så kallade "Nya" RT-datorn presenterades i Elektronikvärlden nummer 4 1983 med ingressen:

”
  • RT-datorn kan man nu bygga på europakort vilket blir billigare än med de äldre kretskorten.
  • Här ger konstruktören en kort presentation av det nya datasystemet
„
– Åke Holm

Den nya RT-datorn bestod av 7 stycken mönsterkort i dubbelt europaformat(en) (100x220 mm).

Den nya RT-datorn var en ännu mer modulär konstruktion än den tidigare designen. De kort som krävdes för att få en enkel fungerande dator var CPU-kortet CÅ-812 och HEX terminalkortet CÅ-831.

AdressFunktionkort
$FFFF 2k EPROM CÅ-812
$F800
$F7FF 2k EPROM CÅ-812
$F000
$EFFF 2k bildskärms-RAM CÅ-815
$E800
$E7FF Reserv
$E400
$E3FF 768 byte RAM CÅ-812
$E100
$E0FF CRTC + PIA CÅ-815
$E0F0
$E0EF reserv
$E0E0
$E0DF EPROM-kort #3 CÅ-816
$E0D0
$E0CF EPROM-kort #2 CÅ-816
$E0C0
$E0BF EPROM-kort #1 CÅ-816
$E0B0
$E0AF reserv
$E020
$E01F Flexkontrollkort CÅ-817
$E010
$E00F in/ut-kort CÅ-813
$E000
$DFFF 8 k statiskt RAM CÅ-812
$C000
$BFFF 48 k dynamiskt RAM CÅ-814
$0000

Följande kort fanns till den "nya" RT-datorn:

  • CÅ-812 – CPU-kort
    • På processorkortet finns ett statiskt RAM som ligger på adress $C000 – DFFF. Dessutom finns det två socklar där man kan plugga in EPROM som då kommer att ligga mellan $F000 och FFFF. På kortet sker även avkodning av periferikretsarna som finns på $E000 – $E0FF. Ett extra RAM, mellan $E100 och $E3FF, kan med fördel användas av monitor och terminalprogram utan konflikt med operativsystemet Flex.
CPU-kort
CPU-kort
  • CÅ-813 – Kommunikation
    • Det nya kortet för seriekommunikation heter CÅ-813 och ersätter de äldre korten 8001, 8014 och 8015. Här finns en programmeringsbar seriekommunikationskrets med V24-snitt, en skrivarutgång av parallelltyp (Centronics) och en realtidsklocka med batteriuppbackning. Anslutningen av skrivare sker med en 60-polig flatkabelkontakt. Av dessa ledare går 36 till skrivaren och 24 till V24-kontakten. Se även CÅ-833.
  • CÅ-814 – Minneskort 48 kB med dynamiska RAM-kretsar
    • Minneskortet 814 ersätter CÅ-6848. Det är helt identiskt med undantag av att "refreshen" för de dynamiska minneskretsarna sker kontinuerligt i stället för som tidigare med 32 kHz. Minneskortet är på 48 kB. Se även CÅ-834.
Minneskort
Minneskort
  • CÅ-815 – Video-terminalkort
    • Terminalkortet är en helt ny konstruktion. Det är en så kallad minnesmappad terminal med 24 rader om vardera 80 tecken. På kortet finns en CRT-kontrollkrets (Motorola MC 6845), bildminne samt en PIA för anslutning av tangentbord över en 26-polig kontakt. Den har samma koppling som den i byggboken beskrivna terminalen. Bildminnet ligger mellan $E800 och $EFFF, och processorn på kort 812 tar hand om terminalfunktionerna. All teckenhantering mellan "dator"- och "terminaldel" sker utan inblandning av seriekommunikationskretsar. Förloppet är därför mycket snabbare än tidigare. Terminalens teckenuppsättning är svensk.
Videoterminal
Videoterminal
  • CÅ-816 – EPROM-kort
    • Det nya EPROM-kortet heter 816 och har plats för 16 EPROM-kretsar av typen 2532 som vardera rymmer 4 kB. Man kan alltså ha upp till 64 kB fast (resident) programminne i datorn. Där kan man lagra exempelvis operativsystem eller Basic-tolk. Hela minnet når man genom att gå till en adress. Med en programrutin flyttar man ned data från EPROM-minnet till datorns arbetsminne. Upp till tre stycken CÅ-816 kan monteras i RT-datorn, vilket ger upp till 192 kB lagringsutrymme. Kortet ersätter 8025-kortet.
  • CÅ-817 – Diskett-gränssnitt
    • Drivkretsarna för flexskiveminnet finns på kortet 817 som helt motsvarar det i byggboken beskriva kortet 8017. Det är avsett för anslutning av upp till fyra enkel- eller dubbelsidiga drivenheter (5 1/4") med enkel (ej dubbel) packningstäthet. Se även CÅ-837.
  • CÅ-831 – Terminalkort enkelt
    • Den enkla hexadecimala terminalen 8006 har fått en efterföljare 831 som förutom lysdiodsindikatorer och tangentbord även har en PIA-krets för labuppkopplingar.
  • CÅ-833 – Nyare kommunikationskort/RTC med MSM5832, ACIA och Centronics-port
I/O-kort
I/O-kort
    • Ett nyare kort I/O som ersätter CÅ-813. Här finns en seriekommunikationskrets med V24-snitt, en skrivarutgång av parallelltyp (Centronics) och en realtidsklocka med batteriuppbackning.
  • CÅ-834 – Minneskort med statiska RAM-kretsar
    • Nytt kort med plats för 24 stycken 2k minnes-kretsar, 6116 och/eller 2716 EPROM. Det ersätter CÅ-814.
Minneskort
Minneskort
  • CÅ-837 – Diskettinterface med dubbel densitet.
    • Nytt kort med stöd för upp till fyra enkel- eller dubbelsidiga drivenheter (5 1/4") med enkel eller dubbel densitet. Ersätter CÅ-817.
Diskettkontroller
Diskettkontroller
  1. ↑ Tidningen Radio & Television nr 1 - 1980, sid 55
  2. ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 40
  3. ↑ Tidningen Radio & Television nr 12 - 1979, sid 28
  4. ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 47
  5. ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 56
  6. ↑ Tidningen Radio & Television nr 8 - 1979, sid 43
  7. ↑ Tidningen Radio & Television nr 9 - 1979, sid 70
  8. ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 61
  9. ↑ Tidningen Radio & Television nr 1 - 1980, sid 57
  10. ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 59
  11. ↑ Tidningen Radio & Television nr 6/7 - 1980, sid 34
  12. ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 54
  13. ↑ Tidningen Radio & Television nr 2 - 1980, sid 46
  14. ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 75
  15. ↑ Tidningen Radio & Television nr 10 - 1980, sid 12
  16. ↑ Tidningen Radio & Television nr 5 - 1980, sid 27
  17. ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 50
  18. ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 79
  19. ↑ Tidningen Radio & Television nr 12 - 1980, sid 28
  20. ↑ Tidningen Radio & Television nr 3 - 1980, sid 67
  21. ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 82
  22. ↑ Tidningen Radio & Television nr 3 - 1981, sid 40
  23. ↑ Tidningen Radio & Television nr 1 - 1981, sid 70
  24. ↑ Tidningen Radio & Television nr 9 - 1981, sid 48
  25. ↑ Tidningen Radio & Television nr 2 - 1980, sid 48
  26. ↑ Boken Bygg själv 6 Datorer, sid 77

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Lilliesköld Gunnar, red (1980). Bygg själv 6 Datorer. Stockholm: Specialtidningsförl. Libris 627889. ISBN 9172741082