Hoppa till innehållet

Sensoriska nervsystemet

Från Wikipedia
Image
Schematisk bild av nervsystemet på en människa.

Det sensoriska nervsystemet, även kallat det sensoriska systemet, är den del av nervsystemet som tar emot, vidareleder och bearbetar information från sinnena och från andra sensoriska receptorer i kroppen.[1][2] Systemet registrerar olika typer av stimuli, såsom ljus, ljud, kemiska ämnen, beröring, temperatur och kroppsdelarnas läge, och gör det möjligt att uppfatta och reagera på förändringar i omgivningen och i den egna kroppen.[3][4]

Det sensoriska nervsystemet består av sinnesreceptorer, perifera sensoriska nerver och de delar av centrala nervsystemet som bearbetar sinnesinformation.[1][2] Receptorerna är specialiserade för olika former av påverkan, såsom mekaniska, kemiska, termiska och ljusrelaterade stimuli, och omvandlar dessa till nervsignaler som kan föras vidare i nervsystemet.[3] De perifera sensoriska nervbanorna leder information från kroppens olika delar till ryggmärgen och hjärnan, där den fortsatta bearbetningen sker.[2]

Till de centrala strukturer som deltar i bearbetningen hör ryggmärgen samt olika delar av hjärnan, däribland hjärnbarken. Ryggmärgen tar emot och vidarebefordrar nervsignaler, medan hjärnan bearbetar och tolkar dem så att sinnesintrycken blir medvetna upplevelser.[2]

Det sensoriska nervsystemets funktion är att registrera förändringar i kroppens inre och yttre miljö och omvandla dem till nervsignaler som kan bearbetas i nervsystemet.[3][2] Sensoriska receptorer är specialiserade för olika typer av stimuli, såsom ljus, mekanisk påverkan, temperatur och kemiska ämnen, och reagerar genom att omvandla sådan påverkan till elektriska signaler.[3]

De uppkomna nervsignalerna leds vidare genom perifera nerver till ryggmärgen och hjärnan.[2] Där bearbetas och tolkas signalerna, vilket gör att sinnesintrycken kan uppfattas medvetet och ligga till grund för kroppens reaktioner.[2][5] Vissa signaler kan också ge upphov till reflexer via ryggmärgen utan att först bearbetas medvetet i hjärnan.[2]

Det sensoriska nervsystemet brukar delas in efter vilka typer av sinnesintryck som registreras och bearbetas. Till de viktigaste sensoriska systemen hör synen, hörseln, balanssinnet, lukten, smaken och somatosensoriken.[1][4]

Synsystemet registrerar ljus och gör det möjligt att uppfatta bland annat form, färg och rörelse, medan hörselsystemet registrerar ljud. Balanssinnet, som är nära kopplat till innerörat, bidrar till att kroppen kan uppfatta huvudets läge och rörelser.[6]

Luktsinnet och smaksinnet registrerar kemiska ämnen och samverkar i hög grad vid upplevelsen av mat och dryck.[7] Somatosensoriken omfattar känsel från hud, muskler, leder och andra vävnader, till exempel beröring, tryck, vibration, temperatur, smärta och kroppsdelarnas inbördes läge.[8][4]

Indelningen är inte helt entydig, och olika framställningar kan avgränsa systemen på något olika sätt. Ibland räknas även proprioception, det vill säga förmågan att uppfatta kroppens ställning och rörelser, som ett eget sensoriskt system eller som en del av somatosensoriken.[4]