Sveriges rödlista
| Rödlistade arter i Sverige | |
 Tryckta exemplar av Rödlistade arter i Sverige 2025. | |
| Skapat | 2000 |
| Senast reviderat | 2025 |
| Publicerat av | SLU Artdatabanken fram till 2020 även Naturvårdsverket |
| Syfte | Att sammanställa arters utdöenderisk i Sverige |
| Rödlistning
Se även: |
-6.jpg)
Sveriges rödlista eller svenska rödlistan, formellt Rödlistade arter i Sverige, är en regional rödlista som bedömer risken att arter dör ut i Sverige. Den tas fram av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet enligt kriterier från Internationella naturvårdsunionen (IUCN).[1]
Alla djur, växter och svampar i Sverige delas in i olika så kallade rödlistekategorier. De indikerar risken att arten kommer dö ut inom Sveriges gränser. I den senaste rödlistan, Rödlistade arter i Sverige 2025, är 5 217 arter rödlistade. Det är 23 procent av arterna som kunde bedömas.
I samband med bedömningen av arternas bevarandestatus klassas de också utifrån vilka landskapstyper de befinner sig i och vilka påverkansfaktorer som hotar arterna. De hot som påverkar flest rödlistade arter på land är igenväxning och ändrad hävd på jordbruksmark och brist på kontinuitetsskog och gamla träd i skogsmark. Hoten som påverkar flest rödlistade arter i vatten är näringsbelastning, markavvattning och fiske.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]På 1960-talet började man publicera rödlistor över hotade arter.[3.1] Den första rödlistan för arter i Sverige kom ut 1975 och behandlade hotade ryggradsdjur. Artdatabanken publicerade år 2000 för första gången en sammanställd rödlista för alla organismgrupper. Sedan dess har det kommit en ny rödlista för Sverige vart femte år. Den senaste rödlistan, Rödlistade arter i Sverige 2025, presenterades i mars 2026.[2]
Eftersom man i början – från 1960-talet och framåt – använde sig av kvalitativa bedömningar, uppstod skillnader i tolkning i olika länder och för olika organismgrupper. Därför presenterade den Internationella naturvårdsunionen (IUCN) år 1994 ett system för att kunna göra kvantitativa bedömningar av arters utdöenderisk.[3.1] 2001 presenterade IUCN uppdaterade kriterier för rödlistning, och 2003 tillämpningsregler för regionala och nationella rödlistor. Dessa är grunden för den svenska rödlistan sedan 2005.[3.2]
Rödlistade arter i Sverige 2000
[redigera | redigera wikitext]2000 presenterade Artdatabanken den första rödlistan för alla organismgrupper i Sverige. Man klassificerade då 4 003 arter som rödlistade, varav 1 664 ansågs vara hotade. Rödlistan publicerades i bokform och på internet, på såväl svenska som engelska. Bedömningarna baserades på IUCNs kriterier från 1994.[3.3] Rödlistan fastställdes officiellt av Naturvårdsverket.
Rödlistade arter i Sverige 2005
[redigera | redigera wikitext]2005 presenterade Artdatabanken en uppdaterad rödlista. År 2001 hade IUCN uppdaterat sina kriterier för rödlistning, vilket påverkade bedömningarna. 3 653 arter klassificerades som rödlistade, varav 1 664 klassificerades som hotade. En förändring för rödlistan 2005 var att en ny kategori, Ej tillämplig (NA), introducerades för arter som inte är inhemska. En annan nyhet var att även vissa cyanobakterier, rödalger, brunalger, koralldjur och armfotingar kunde bedömas.[3]
Rödlistade arter i Sverige 2010
[redigera | redigera wikitext]2010 kom den tredje nationella rödlistan som baseras på IUCN:s kriterier, och totalt 21 500 taxa bedömdes. 4 127 arter bedömdes vara rödlistade, varav 1 942 klassificerades som hotade. En förändring från tidigare rödlistor är att rödlistekategorin NT bytte namn från Missgynnad till Nära hotad, och RE bytte namn från Försvunnen till Nationellt utdöd. Nya artgrupper för 2010 var manteldjuren och vissa grupper av havsborstmaskar, tvåvingar och svampar.[4]
Rödlistade arter i Sverige 2015
[redigera | redigera wikitext]2015 presenterade Artdatabanken en ny rödlista. Den fastställdes som tidigare av Naturvårdsverket, och denna gång även av Havs- och vattenmyndigheten. 21 600 taxa bedömdes, och 4 273 arter bedömdes vara rödlistade. Av dem klassificerades 2 029 som hotade. Ökningen bedöms bero främst på ökad kunskap om arterna. Exempelvis är många av skalbaggarna som tidigare klassats som Kunskapsbrist (DD) fått en ny rödlistekategori. Rödlistans tryckta bokverk blev nu en komprimerad version, och mer utförlig information om arterna och hoten mot dem presenterades i en tillhörande analysrapport. Den var för första gången enbart på svenska.[5]
Rödlistade arter i Sverige 2020
[redigera | redigera wikitext]2020 presenterade Artdatabanken rödlistan tillsammans med Naturvårdsverket, och 24 100 taxa bedömdes. 4 746 arter bedömdes vara rödlistade, varav 2 249 klassificerades som hotade. Bedömningar kunde göras för första gången för vissa grupper av marina evertebrater, tvåvingar och småarter av kärlväxter, främst hökfibblor. Rödlistan presenterades igen tillsammans med en tillhörande analysrapport om arterna, deras livsmiljöer och påverkansfaktorer.[6]
Rödlistade arter i Sverige 2025
[redigera | redigera wikitext]I början av 2026 presenterade Artdatabanken rödlistan för 2025. Totalt 24 790 taxa bedömdes, och 5 217 arter blev rödlistade. 2 373 av dem bedömdes vara hotade. Nya artgrupper som kunde bedömas var iglar, hinnkräftor, svampdjur och vissa grupper av tvåvingar. För kärlväxter kunde 180 taxa trendskattas med statistiska modeller tack vare data från floraväktare och riksskogstaxeringen. Det var den första rödlistan som fastslogs och presenterades självständigt av Artdatabanken.[2]
Bedömning
[redigera | redigera wikitext]Bedömningen av en arts utdöenderisk i Sverige görs enligt standardiserade kriterier för regionala rödlistor som tagits fram av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Fem olika kriterier används för att bedöma utdöenderisken för en art, och arten delas därmed in i en kategori.[7]
Kriterier
[redigera | redigera wikitext]Arterna i den svenska rödlistan utvärderas enligt fem kriterier som kallas för A-, B-, C-, D-, och E-kriteriet. De ses som likvärdiga och det räcker för en art att uppfylla ett av kriterierna för att klassificeras i en kategori med det kriteriet. Anledningen till att det finns olika kriterier är att det finns olika typer av kunskap om olika organismgrupper som kan användas för bedömningen.[8.1]
- A-kriteriet – populationen minskar kraftigt
- B-kriteriet – populationen har såväl litet utbredningsområde som fragmentering, minskning eller fluktuationer
- C-kriteriet – populationen är liten och minskar
- D-kriteriet – populationen är mycket liten
- E-kriteriet – statistisk analys av utdöenderisken
Kategorier
[redigera | redigera wikitext]När en art uppfyller ett av kriterierna blir den indelad i en av rödlistans kategorier. Kategorierna har olika tröskelvärden för de olika kriterierna. Kategorierna i den svenska rödlistan är till stor del samma som på global nivå, men har några skillnader. Det är dels på grund av dess regionala karaktär, och dels för att Sverige tillsammans med grannländerna Norge och Finland har gjort några mindre justeringar.[8.2] Kategorierna anges med svenska namn men behåller deras engelska förkortningar.
- Nationellt utdöd (RE, Regionally extinct) - benämndes tidigare Försvunnen på svenska
- Akut hotad (CR, Critically endangered)
- Starkt hotad (EN, Endangered)
- Sårbar (VU, Vulnerable)
- Nära hotad (NT, Near threatened) - benämndes tidigare Missgynnad på svenska
- Livskraftig (LC, Least concern)
- Kunskapsbrist (DD, Data deficiency)
- Ej bedömd (NE, Not evaluated)
- Ej tillämplig (NA, Not Applicable)
Kategorierna Akut hotad, Starkt hotad och Sårbar utgör tillsammans gruppen hotade arter. De hotade arterna, tillsammans med arter som är nationellt utdöda eller där det råder kunskapsbrist, kallas tillsammans för rödlistade arter.[7]
De internationella kategorierna Utdöd (EX, Extinct) och Utdöd i vilt tillstånd (EW, Extinct in the wild) gäller globalt utdöende, och det är bara gotlandsmaskros (EX) som delas in i en av de kategorierna i Sveriges rödlista från 2025.[2]
Expertkommittéerna
[redigera | redigera wikitext]För att göra bedömningar om status och trender för arter i Sverige har Artdatabanken expertkommittéer för olika organismgrupper. Där ingår forskare, naturvårdare och amatörbiologer med stor kännedom om arter i en viss organismgrupp. Organismgrupperna som har en expertkommitté är alger, fiskar, fjärilar, halvvingar, kärlväxter, lavar, limniska evertebrater, marina evertebrater, mossor, mångfotingar, ryggradsdjur, skalbaggar, spindeldjur, steklar, svampar och tvåvingar.[9]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Frågor och svar om rödlistning”. SLU Artdatabanken. 18 mars 2025. https://www.slu.se/artdatabanken/rodlistade-arter/fragor-och-svar-rodlistning/. Läst 24 maj 2026.
- 1 2 3 4 Rödlistade arter i Sverige 2025. SLU Artdatabanken. 2026. doi:. ISBN 978-91-87853-89-0. https://pub.epsilon.slu.se/39759/9/2026-05-06-R%C3%B6dlistade%20arter%20i%20Sverige%202025.pdf. Läst 24 maj 2026
- ↑ Gärdenfors, Ulf (2005-05-11) (på svenska & engelska). Rödlistade arter i Sverige 2005 - The 2005 Red List of Swedish Species. Uppsala: ArtDatabanken. Libris 9883989. ISBN 91-88506-30-4
- ↑ Gärdenfors, Ulf (2010-04-28) (på svenska & engelska). Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Red List of Swedish Species. Uppsala: ArtDatabanken. Libris 11818177. ISBN 978-91-88506-35-1
- ↑ Westling, Anna (2015-04-28). Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken. ISBN 978-91-87853-10-4. https://research.slu.se/files/19326422/fulltext.pdf
- ↑ Eide, Wenche (22 april 2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU Artdatabanken. ISBN 978-91-87853-54-8. https://research.slu.se/files/19282083/fulltext.pdf
- 1 2 ”Hur blir en art rödlistad?”. SLU Artdatabanken. https://www.slu.se/artdatabanken/rodlistade-arter/hur-blir-en-art-rodlistad/. Läst 24 maj 2026.
- Gärdenfors, Ulf (2023-10-31). Manual och riktlinjer för rödlistning i Sverige 2025. uppdaterad av Karin Ahrné och Ulf Bjelke. https://www.slu.se/globalassets/artdatabanken/delade-pdfer/manual_och_riktlinjer_sveriges_rodlista_2025.pdf. Läst 24 maj 2026
- ↑ ”Organismgrupper”. SLU Artdatabanken. https://www.slu.se/artdatabanken/arter-och-natur/organismgrupper/. Läst 24 maj 2026.
