Finlands Natomedlemskap

Finland ansökte om medlemskap i Nato den 17 maj 2022. Finlands anslutningsprotokoll till Nato undertecknades av Natoländerna den 5 juli 2022, och Finland fick observatörsstatus i alliansen. Efter att alla medlemsländer hade ratificerat Finlands anslutningsprotokoll och Finland nationellt godkänt medlemskapet blev Finland medlem i Nato den 4 april 2023.

Ett finskt Natomedlemskap både ökar säkerheten för Finland i den förändrade omvärlden och stärker stabiliteten och säkerheten i Östersjöregionen och Nordeuropa. Finlands starka försvarsförmåga och resiliens stärker också Nato och alliansens kollektiva försvar.

Som medlem i Nato deltar Finland i enlighet med artikel 5 i planeringen och genomförandet av det kollektiva försvaret och avskräckningen. Finland ansluter sig till Natos operativa planer samt till de ledningsstrukturer och ledningssystem som dessa förutsätter. Finland deltar mer i Natos övningsverksamhet, inklusive övningar enligt artikel 5. Samarbetet i fråga om utbytet av luftlägesbild och marin lägesbild fördjupas, och Finland är en del av Natos gemensamma luft- och missilförsvarssystem.

Finland deltar i Natos gemensamma försvarsplaneringsprocess (NATO Defence Planning Process, NDPP). Natos försvarsplaneringsprocess är ständigt pågående kärnverksamhet i Nato. Försvarsplaneringsprocessen grundar sig på skyldigheten i enlighet med artikel 3 i nordatlantiska fördraget att tillsammans och var för sig utveckla förmågorna att stå emot ett väpnat angrepp. I Nato avses med försvarsplaneringsprocess utveckling av medlemsstaternas och Natos gemensamma förmågor, och processen ska inte blandas ihop med planeringen av de faktiska insatserna eller områdesförsvaret eller med beslutsfattandet om användningen av militära maktmedel.

Utöver personalen vid Finlands ständiga representation vid NATO, sänder Finland personal till Natos befäls- och truppstruktur, ämbetsverk samt till det internationella sekretariatet vid Natos högkvarter och till det internationella militära stab. Även här i landet riktas mer resurser än tidigare till Natos verksamhet. Som medlem betalar Finland också sin andel av Natos gemensamma finansiering.

Natos medlemsländer förband sig vid toppmötet i Haag att öka sina försvarsutgifter till fem procent av bruttonationalprodukten före 2035. Av detta ska 3,5 procent användas till direkta försvarsutgifter i enlighet med Natos nuvarande definition av försvarsutgifter till en annan webbplats. Procenten på 3,5 baserar sig på en uppskattning av kostnaderna för genomförandet av Natos prestationsmål. Den resterande 1,5 procenten ska riktas till investeringar som stöder försvaret och säkerheten, och som stöder genomförandet av Natos kollektiva försvarsplaner och den nationella kriståligheten.