Hoppa till innehållet

Olivia Laing

Från Wikipedia
Olivia Laing
Född14 april 1977 (49 år)
Buckinghamshire, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien
SysselsättningFörfattare, konstkritiker[1], litteraturkritiker[1], journalist, kritiker[2]
Utmärkelser
Windham–Campbell Literature Prizes (2018)[3]
James Tait Black Memorial Prize (2019)[4]
Fellow of the Royal Society of Literature (2019)[5]
Redigera Wikidata

Olivia Laing, född 1977 i Chalfont St. Peter, är en brittisk författare och journalist. Hen har gett ut essäsamlingar, romaner och skrivit artiklar i dagspress och tidskrifter. Laing är ickebinär, därav pronomenet ”hen” i artikeln.[6][7][8]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och studier

[redigera | redigera wikitext]

Laing växte upp i en queer familj i byn Chalfont St. Peter i södra England. Hen blev tidigt engagerad i feministisk och senare ekologisk aktivism. Hen började läsa engelska vid Sussex University, men hoppade av studierna för att i stället bli miljöaktivist på heltid. Som tjugoåring deltog hen i en protestaktion mot ett planerat vägbygge som skulle ha ödelagt ett skogsparti. Laing och de andra bodde en sommar i kojor uppe i de hotade träden. Aktionen lyckades och träden räddades.

Nästa år bodde hen en vår ensam i egentillverkad hydda på en äng på den sydengelska landsbygden, ett par kilometer från närmsta granne. Tillvaron var både skrämmande och lärorik. Tiden stärkte hens självtillit och lärde hen att stanna upp och verkligen iaktta omgivningen. När sommaren kom lämnade hen det naturnära livet och påbörjade nya universitetsstudier.[6][9][10]

Skrivande

[redigera | redigera wikitext]

Laing började att skriva artiklar om konst och litteratur i olika tidningar. Hen anställdes som litteraturredaktör på The Observer, men blev friställd i samband med finanskrisen 2008. Därefter bytte Laing fokus till författande. 2011 kunde hen ge ut sin första bok, essäboken To the River.[7]

Vid sidan om bokskrivandet har Laing fortsatt att skriva tidningsartiklar, bland annat för The Guardian och The New York Times.[11]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Laing gifte sig 2017 med poeten och akademikern Ian Patterson.[10]

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Olivia Laings fackböcker/essäsamlingar är ofta en blandning av biografiska essäer, memoarer, kulturkritik och resereportage.[6][7]

  • To the River: A Journey Beneath the Surface (2011).
    Författaren följer floden Ouse i södra England. Hen berättar om traktens historia, om Virginia Woolf som tog sitt liv i floden och funderar över vilken roll floder spelar i människans liv. Berättandet sker mot bakgrund av Laings eget liv.[6][12]
  • The Trip to Echo Spring: On Writers and Drinking (2013).
    Laing reser kors och tvärs genom USA i fotspåren på kända författare för att få svar på frågan varför de blivit alkoholister. Hen skildrar F. Scott Fitzgeralds, Ernest Hemingways, Tennessee Williams och tre andra författares dryckesvanor. Med dessa som exempel testar hen olika teorier. Laing är själv dotter till en alkoholist.[13][14]
  • The Lonely City: Adventures in the Art of Being Alone (2016. På svenska Den ensamma staden: om konst, ensamhet och överlevnad, 2017).
    Laing undersöker ensamhetens väsen via sin egen ensamhet och via amerikanska konstnärer som Edward Hopper, Andy Warhol, Henry Darger och David Wojnarowicz. Hen undersöker hur ensamhet uppkommer och vad den gör med en människa.[11]
  • Crudo (2018).
    Laing skrev denna korta roman när hen var nygift. En fyrtioårig kvinna gifter sig för första gången. Maken är 29 år äldre, precis som Laings man. Hon tvivlar på sin förmåga att älska och leva så nära någon annan. I bakgrunden finns referenser till den samtida världen (Trump, Brexit med mera). Romanen handlar i hög grad om Laing själv, men protagonisten har också lånat drag av författaren Kathy Acker.[10][12]
  • Funny Weather: Art in an Emergency (2020. På svenska Märkligt väder: konst i kristid, 2021).
    En samling tidigare publicerade essäer, recensioner och intervjuer om konst och konstnärer, bland dem Andy Warhol, Virginia Woolf, Derek Jarman och David Wojnarowicz.[15]
  • Everybody: A Book About Freedom (2021. På svenska In på bara kroppen: en bok om frihet, 2022).
    En bok om kampen för sexuell frihet med exempel från mellankrigstidens Berlin, 1950-talets MacCarthyism och andra tider. Psykoanalytikern Wilhelm Reichs liv och tankar får stort utrymme.[12]
  • The Garden Against Time: In Search of a Common Paradise (2024. På svenska Den tidlösa trädgården: på spaning efter ett gemensamt paradis, 2026).
    Om trädgårdens betydelse för människan, estetiskt, politiskt, teologiskt och ekologiskt, med exempel från litteraturen och verkligheten. Läsaren får samtidigt följa paret Laing/Pattersons försök att återställa en förfallen trädgård i södra England.[12]
  • The Silver Book (2025).
    En renodlad roman (till skillnad från Crudo) om kärlek och erotik mellan två män som arbetar inom filmindustrin i Italien. Tiden är 1970-talet. De skapar kostym och dekor för Federico Fellinis Casanova och Pier Paolo Pasolinis Salò, en film om Markis de Sade, skönhet och fascism. En ”noirish thriller”, som hen själv uttryckt det.[7][8]
  • Painting, writing, texting av Laing och konstnären Chantal Joffe (2025).
    Tio essäer om vänskapen mellan Laing och Joffe och deras försök att förstå världen.[8]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: osa20241233881, läst: 18 november 2024.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 11149349097749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  3. ↑ läs online, windhamcampbell.org , läst: 7 mars 2018.[källa från Wikidata]
  4. ↑ läs online, www.ed.ac.uk .[källa från Wikidata]
  5. ↑ läs online, rsliterature.org , läst: 2 juli 2025.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 4 ”Alex författarlexikon”. https://www.alex.se/lexicon. Läst 20 april 2026.
  7. 1 2 3 4 Ewens, Hannah (8 november 2025). ”Olivia Laing on writing their second novel The Silver Book: ‘It was one of those eerie experiences that happens once in a lifetime’”. The Independent. https://www.the-independent.com/arts-entertainment/books/features/olivia-laing-book-erotic-the-silver-book-the-lonely-city-b2860854.html.
  8. 1 2 3 ”Olivia Laing”. https://www.olivialaing.com/. Läst 20 april 2026.
  9. ↑ Laing, Olivia (15 maj 2011). ”Once upon a life: Olivia Laing”. The Guardian. https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2011/may/15/once-upon-life-olivia-laing.
  10. 1 2 3 Laing, Olivia (24 juni 2018). ”Olivia Laing, the acclaimed author of The Lonely City, on loneliness, marrying the poet Ian Patterson and the challenge of intimacy”. The Sunday Times. https://reconstructedwp.wordpress.com/2018/06/24/olivia-laing-the-acclaimed-author-of-the-lonely-city-on-loneliness-marrying-the-poet-ian-patterson-and-the-challenge-of-intimacy/.
  11. 1 2 Lie, Helena (19 september 2019). ”Den urbana ensamhetens tillstånd”. Opulens.
  12. 1 2 3 4 Recensioner i LibraryThing.
  13. ↑ Johansson, Victor (25 mars 2014). ”Med flaskan som musa”. Vi läser: sid. 70 – 74.
  14. ↑ Mathlein, Anders (22 september 2013). ”Skakig jakt på anden i flaskan”. Svenska Dagbladet.
  15. ↑ Antaya, Christine (11 maj 2021). ”Mitt i krisen − kan konsten rädda oss?”. Sydsvenskan.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Olivia_Laing&oldid=59325389”