Polen A och B

Kartan visar Polens gränser före 1939 och efter 1945. De "östra gränsområdena" (Kresy) från mellankrigstiden visas i grått, de "återvunna områdena" i rosa.

Järnvägar i Polen 1953, efter andra världskriget. Det tätare järnvägsnätet i väster är ett resultat av behoven i traditionella kolgruveområden, samt västra Polens historia som del av det kraftigt industrialiserade Tyskland.

Polen A och B (polska: Polska A i B) syftar på de historiska, politiska och kulturella skillnaderna mellan de västra och östra delarna av dagens Polen. "Polen A", väster om floden Wisła, är betydligt mer utvecklat och har en snabbare ekonomisk tillväxt än "Polen B" öster om floden.

Marek Kłoczko, generalsekreterare i Polens handelskammare, sa i en intervju 2007 att skillnaderna är lite mer komplicerade. Han menar att det stod mellan tre olika delar av landet:

• "Polen A", de större städerna
• "Polen B", resten av landet
• "Polen C", slätterna och de skyddade naturområdena öster om Wisła ("Polen Z" enligt Kłozko) som behövde en särskild förklaring

Polens mer välbärgade städer är Warszawa, Kraków, Katowice, Gdańsk, Wrocław och Poznań. Städerna som kämpar med färre investeringar befinner sig i öster: Rzeszów, Lublin, Olsztyn och Białystok. Arbetslöshetssifforna har dock på senare år visat en motsatt trend, med stigande arbetslöshet i nordväst.

Distinktion

Benämningarna "Polen A" och "Polen B" används inte officiellt, och vissa fall är de tydliga förenklingar. Däremot erkänns de som allmänna begrepp, och de diskuteras i landet.

En karta med de större dialekterna av det polska språket.

Historiskt kan uppdelningen i ett "A" och ett "B" härledas till perioden runt Polens delningar i slutet av 1700-talet. Där genomförde de olika "delningsmakterna" olika politik i sina respektive områden, vilket bland annat resulterade i en betydligt starkare industrialisering i områdena som tillföll Preussen. Områdena som hamnade under österrikisk och rysk överhöghet blev däremot föremål för kraftigare exploatering av imperialistisk karaktär.

Polens gränser har varierat genom århundradena. De flyttade återigen västerut efter 1945, då landets yta blev mer likt hur det varit under Huset Piast (mellan 900- och 1300-talet). Därefter hade Polen i samarbete med Litauen expanderat österut, medan man samtidigt förlorat land i väster till Preussen och andra tyska stater.

Exempelvis var Warszawa ursprungligen en stad i östra Polen, medan den som huvudstad på 1500-talet befann sig i centrum av landet och senare i den västra halvan av landet. Efter andra världskriget är Warszawa åter belägen i den östra delen av landet. De numera mer stagnerande landsdelarna i väster är ofta tidigare tyska regioner som redan före 1945 var tätbefolkade och hade en välutvecklad infrastruktur och industri. Efter andra världskriget har dessa områden via folkersättning i första hand kommit att återbefolkas av polacker från de tidigare östra polska områdena (som gått förlorade till Sovjetunionen).

Politik

Skillnaderna mellan Polens "A" och "B" är särskilt tydlig i de skilda röstningsmönstren i de båda landshalvorna. Under 1990-talet tenderade "Polen A" att favorisera Demokratiska vänsterförbundet (SLD), ett sekulärt och socialiberalt parti som i praktiken tog över det politiska utrymmet från det tidigare statsbärande arbetarpartiet.

"Polen B" röstade under 1990-talet antingen på Polska folkpartiet eller Solidaritets valallians, vilka båda representerade kristdemokratiska politiska värderingar. Parlamentsvalet 2001 var det enda där uppdelningen mellan "A" och "B" inte var synlig på den politiska kartan, eftersom SLD då vann både i den västra och den östra delen av landet.

Sedan runt 2005 har Polen sett en polarisering inom det politiska systemet. Väljarna i "Polen A" har stött den liberalkonservativa Medborgarplattformen (PO), medan de röstande i "Polen B" (utom huvudstaden Warszawa) har tenderat att ge sitt stöd åt det nationalkonservativa Lag och rättvisa (PiS).

I populärkulturen

26 januari 2016 utgavs musikalbumet Karabin av Maria Peszek, med "Polska A, B, C i D" som en av sångerna. När låten en dag senare släpptes som en singel kom den att toppa topplistan hos Polens Radio 3.

"Polen B" omnämns i den polska skräckfilmen W lesie dzis nie zasnie nikt ('Ingen sover i skogen i natt'), som hade premiär 2020.

Liknande uppdelningar

Uppdelningen av Polen i ett "A" och ett "B" skapar en sorts "spök- eller fantomgräns", det vill säga en gräns som varken har geografiska eller politiska orsaker. Ett antal andra länder eller områden är delade på liknande sätt, där några exempel är: det globala Nord och det globala Syd, Norditalien och Syditalien, Röda och blå delstater i USA, Västra och östra Ukraina, Västra och östra Tyskland.

Galleri

• 
  Administrativ karta över Polen, med resultatet av valet 2007 till Polens senat. PO i orange, PiS i mörkblått.
• 
  Valkarta 2007, med gränserna för kejsardömet Tyskland (1871–1918) i svart.
• 
  Parlamentsvalet 2011, med PO-ledda KO-koalitionen i orange och PiS i blått.
• 
  Regionalvalen 2018 (i vojvodskapen), med KO-koalitionen i orange och PiS i blått.
• 
  Parlamentsvalet 2015. Stödet för PiS är koncentrerat i öster och sydöst.
• 
  Parlamentsvalet 2019, med ökat stöd för PiS.
• 
  Första omgången i presidentvalet 2020, med KO-koalitionen i orange och PiS i blått.
• 
  Andra omgången i presidentvalet 2020.
• 
  Senaten efter Parlamentsvalet 2023
• 
  De polska regionvalen 2024.
• 
  Andra omgången i presidentvalet 2025, uppdelat per distrikt (stora kartan) och vojvodskap (lilla kartan).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Poland A and B, 20 april 2026.

Vidare läsning

• Kozak M., Pyszkowski A., Szewczyk R. (red.) 2001, Słownik Rozwoju Regionalnego, PARR, Warszawa.
• Iwona Borkowska, Polska Polsce nierówna, Raport Polska.pl 2008-06-04. Internet Archive.
• Gazeta Wyborcza (1999) 'Polska A, B i C', 4 augusti