Vükiped Volapükik äprimon tü 2004, yanula d. 27id; atimo pabevobons is yegeds 51,251. (Yegeds mödik pejafons medü nünömaprogram itjäfidik)
Yeged adelo pevälöl
El Barraba binon zifil (pöpamödot ün 2016: 1410), kel topon in Nula-Sulüda-Velsän in Laustralän. Zif äbinon cifazif zifaziläka ela Barraba Shire. Zifaziläk at e zif peziläkons ad ziläk konsälalefa topädik ela Tamworth (el Tamworth Regional Council) ün yel 2004. El Barraba topon in Ziläk veütik ela Bundarra-Barraba pro böds (el Bundarra-Barraba Important Bird Area), kö kipedoy bödis bida pariskädüköl: el Anthochaera phrygia.
El Barraba topon mö milmets 477 nolüdalofüdü el Sydney, mö milmetis 548 solüdalofüdü el Brisbane, e mö milmets 90 nolüdü el Tamworth, kel binon lezif nilikün. Flumed: ‘Manilla River’ < flumon mu nilü zif. El Barraba duton lü Nula-Linglän (el New England). Zif topon su töraveg: ‘Fossicker’s Way’. El Barraba topon in belem: ‘Nandewar Range’.
Els Kamilaroi: mens lomädik < älödons in ziläk bü lüköm Yuropanas. Yuropan balid in ziläk ün yel: 1827 evedom hiel Allan Cunningham: beletävan e planavan. Farm balid (ön nem: ‘Barraba Station’) in ziläk pefünon ün yel: 1837 ud ün yel 1838. Topäd zifa fütürik pegeodeton ün yel: 1852. (Yegedlölik)
...das Volapükamuf äninädon vomis jäfedik, soäsä jiel Henriette Wolter, kel päcälof fa Schleyer as cif balid pro Nolüda-Deutän, jiel Marie Johanna Verbrugh, kel älautof tidodemi gretik Volapüka pro Nedänans äsi penädis votik mödik, jiel Maria Tommasi, kel ädunof otosi pro Litaliyänans, u jiel Anna Petersen, kel ävedof presidan balid Volapükakluba di Thoreby (Danän) timü fün onik? (Ekö! lised jivolapükanas famik.)
In ‚Wien‛ konoy cogi bolitik sököl: Timü konfer in ‚Moskva‛, el ‚Marshall‛ älofom zigarülis se bokod largentik labü nüpenäd sököl: „Lü kevoban digik obik. Presidal: ‚Truman‛.“ Brefüpo pos atos el ‚Bevin‛ äbläfom atosi me lof se zigarüliär, ini kel pigavos: „As dan ministerane dinädas foginänik oka demü vobod nendemädik omik. Ministeran-Presidan: ‚Attlee‛.“ El ‚Molotov‛, kel no ävilom pödablibön, fino äzüramenom bokodi goldik labü diamains, in kel äkanoy reidön: „Lü el ‚Schwarzenberg‛ gudikün okik. Lampör: ‚Franz Joseph‛.“