Gamla Uppsala kyrka

Gamla Uppsala kyrka 1879

Gamla Uppsala, som �r det ursprungliga Uppsala, var Svearikets kungas�te och relig�sa hj�rtpunkt och en tings- och marknadsplats som n�ddes med b�t och sl�de �ver M�larens flikiga sj�system. Enligt Adam av Bremens ber�ttelse fr�n fr�n 1070-talet lyste hednatemplet av f�rgyllningar och det fanns bel�ten av Oden, Tor och Frej. Hit kom svearna farande till midvinterblot, v�rdagsj�mningsblot och till riksblot var nionde �r. Offerfesterna med kungen i centrum som f�r�ttare av blotet bidrog till att konsolidera riket som skulle bli Sverige.

Svearna kristnades och hednatemplet revs och i dess st�lle byggdes en korskyrka i gr�sten i den romanska stilen. 1164 blev den domkyrka i Sveriges f�rsta �rkestift.

I denna katedral, som s�kert inte stod hednatemplet efter i prakt, officierade Sveriges f�rsta �rkebiskop, cistercienmunken Stefan fr�n Alvastra.

Kort f�re mitten av 1200-talet brann domkyrkan vilket blev avg�rande f�r att en ny domkyrka byggdes i �stra Aros, det nya Uppsala, dit borgarna redan flyttat och dit �rkestiftet officiellt flyttade 1273.

Den eldh�rjade domkyrkan i Gamla Uppsala byggdes om till f�rsamlingskyrka. Inne i kyrkan kan man f�rest�lla sig den ursprungliga v�ldigheten n�r det som nu �r l�nghus var det monumentala h�gkoret. L�gg i fantasin till den ursprungliga domkyrkans tv�rskepp och treskeppiga l�nghus och fram tr�der en tre g�nger st�rre helgedom!

Kyrkans �ldsta inventarium, fr�n f�re �rkebiskopstiden, �r altarstenen som s�gs vara gravstenen �ver kung Erik som m�rdades 1160. Erik dyrkades snart som ett helgon - Sankt Erik - och hans ben lades i ett relikskrin som 1273 flyttades till den nya katedralen i Uppsala. Varje 18 maj, Eriksdagen, f�rdes skrinet i procession tillbaka till kyrkan i Gamla Uppsala d�r det under natten stod p� Sankt Eriks egen gravsten, som nu �r kyrkans altarsten.

Fr�n �rkebiskop Stefans tid �terst�r i absiden triumfkrucifixets Kristus med sargad b�l och f�rlorad krona och b�nken, som �r Sveriges �ldsta bevarade m�bel, med runinskriften Ave Maria, var h�lsad Maria. Dopfunten och triumfkrucifixet p� sydv�ggen �r fr�n 1200-talet efter branden, det nuvarande triumfkrucifixet fr�n tidigt 1500-tal, b�nkinredningen fr�n 1600-talet.

Kalkm�lningarna har bleknat. P� valvets nordsida urskiljs vapensk�lden med oxpannan och de krumma hornen �ver J�ns Bengtsson Oxenstierna, som var �rkebiskop i mitten av 1400-talet, samt �rkestiftets vapen med gult kors p� bl� botten.

Det svensktillverkade altarsk�pet fr�n senare 1400-talet inneh�ller, utom den korsf�ste och de s�rjande, Sankt Olof och Sankt Erik b�da l�ngst upp till v�nster p� sk�pd�rrarna, allra l�ngst ner till h�ger Sankt Lars. I �vrigt helgon med sina attribut, profeter och heliga biskopar.

Till v�nster om koret st�r Jungfru Maria med barnet, till h�ger aposteln Johannes och p� nordv�ggen Sankt Erik p� en kr�nt underliggare, den besegrade hedendomen/ondskan, fr�n 1300-talets b�rjan. Eller kanske �r det Sankt Olof. P� nordv�ggen h�nger predikstolen i rokoko fr�n 1752, en av dessa pl�tsliga stilbrytningar som g�r kyrkvandringar s� �ventyrliga.

ur: 99 kyrkor Glase/Glase