Självständighet
Självständighet eller oavhängighet innebär att en stat är fullständigt oberoende gentemot andra och räknas som ett eget subjekt med handlingsförmåga i det internationella samfundet. Reglerna kring självständighet regleras i folkrätten.
Självständighet behöver inte betyda att landet tidigare var en del av ett annat land. Det kan likaväl ha varit obebott land som ingen har haft anspråk på. Det kan också ha varit ett protektorat (en stat under stort indirekt inflytande från skyddsmakten). Kolonier som frigjorde sig bildade stater genom frigörandet.
En självständighetsförklaring görs när ett land utropar sig självständigt. Man skiljer på deklarerad och erkänd självständighet. Deklarationen görs av det enskilda landet och erkännandet får man av andra självständiga stater. I vår tid uttalas erkännanden ibland även av organisationer som Europeiska unionen eller Förenta Nationerna, fast då handlar det egentligen om att det är de enskilda medlemsländerna i de organisationerna som erkänner den nya staten.
I vissa fall blir inte ett land självständigt genom en självständighetsförklaring, utan genom att det skapas av ett eller flera länder som redan är självständiga. Det blir då i stället självständigt genom statsrättslig succession, det ärver så att säga självständigheten från tidigare länder. Exempel på detta är när England och Skottland 1707 gick samman i unionen Kungariket Storbritannien eller när Sovjetunionen skapades genom att Ryssland 1922 delades upp på ett antal delstater i en union (varav Ryssland blev en delstat i den unionen).
