Hoppa till innehållet

Baden-Baden

Baden-Baden
Kretsfri stad
Stiftskyrkan i Baden-Baden.
Stiftskyrkan i Baden-Baden.
Image
Flagga
Image
Baden-Badens stadsvapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Baden-Württemberg
Regierungsbezirk Karlsruhe
Höjdläge 181 m ö.h.
Koordinater 48°46′N 08°14′Ö / 48.767°N 8.233°Ö / 48.767; 8.233
Yta 140,19 km² ()[1]
Folkmängd 56 952 ()[2]
Befolkningstäthet 406 inv./km²
Borgmästare Dietmar Späth (2022–)[3]
Postnummer 76530–76534
Riktnummer 7221, 7223
Registreringsskylt BAD
Kommunkod 08 2 11 000
Regionalkod 08 2 11 0000
08 2 11 0000 000
Geonames 2953504
OSM-karta 62340
Baden-Baden i Tyskland
Baden-Baden i Tyskland
Baden-Baden i Tyskland
Läget för Baden-Baden i Baden-Württemberg
Läget för Baden-Baden i Baden-Württemberg
Läget för Baden-Baden i Baden-Württemberg
Webbplats: Baden-Baden

Baden-Baden är en kretsfri stad i förbundslandet Baden-Württemberg i sydvästra Tyskland. Folkmängden uppgår till cirka 57 000 invånare. Staden är känd som kurort och är belägen cirka 40 km söder om Karlsruhe. Med sitt läge i den västra kanten av Schwarzwald, med utsikt över Rhendalen, är det en populär kur- och turistort med badhotell och kasino. I staden finns bland annat ett termalbad som har fått namnet Caracalla-Therme efter den romerske kejsaren. Fram till 1931 hette staden bara Baden. Man kallade staden ofta för Baden in Baden för att särskilja staden från de likabenämnda orterna Baden i Österrike och Baden i Schweiz. Redan under 1800-talet kallade besökare staden inofficiellt Baden-Baden och så skapades dagens dubbelnamn.

I Baden-Baden fanns ett lönat svenskt konsulat 1947-1949.

Baden-Baden består av följande Stadtteile: Oos, Balg, Weststadt, Innenstadt, Lichtental mit Oberbeuern und Geroldsau, Ebersteinburg, Steinbach, Neuweier, Varnhalt, Haueneberstein och Sandweier.

Mineralvattenkällorna i dalgången av floden Oos var kända under romartiden. De kallades i skrifter Aquae Aureliae. Markgreve Christoph I flyttade 1479 sitt säte från Burg Hohenbaden som ligger lite utanför staden till ett nybyggt slott närmare stadens centrum. Staden gynnades av ett kasino som tillkom 1836 och av en hästkapplöpningsbana i orten Iffezheim norr om staden. Förbudet för hasardspel i Tyska riket 1872 medförde att Monte Carlo övertåg platsen som centrum för liknande aktiviteter.[4]

Efter andra världskriget blev Baden-Baden hemort för Südwestfunk och dess efterträdare Südwestrundfunk. 1981 var Baden-Baden värd för det andra Landesgartenschau som hölls i Baden-Württemberg. I staden delas sedan 1992 det tyska mediepriset Deutscher Medienpreis ut.

Image
Museum Frieder Burda

Sedan 2021 ingår Baden-Baden i världsarvet Europas stora kurorter.[4]

En betydande byggnad är kurhuset som byggdes 1821 till 1823 efter ritningar av arkitekten Friedrich Weinbrenner enligt klassicismens idéer. Lite norrut ligger Trinkhalle med vatten från tre olika källor. Byggnaden är 90 meter lång och har 14 väggmålningar som visar regionala sagor. I anslutning ligger en park med en kapell där furste Mihail Sturdza från Moldova är gravsatt. Väster om kurhuset ligger Festspielhaus. I staden tätare del öster om parken finns rådhuset från 1862. I byggnaden fanns innan en kristen skola och det gamla kurhuset.[4]

Stiftskirche i närheten av rådhuset är en av stadens största kyrkor. Kyrkan omnäms tidigast i ett dokument från 1245. Träden som bildar en allé från kurhuset söderut (Lichtenthaler Allee) planterades 1655. Vid allén ligger flera museer. Museum für Kunst und Technik är även ett centrum för schackspelet. Byggnaden skapades ursprungligen som palats och säte under sommaren för den svenska drottningen Fredrika av Baden.[4]

I Baden-Baden finns konstmuseet Museum Frieder Burda med samlingar av modern och samtida konst.[4]

Den så kallade Baden-Baden-stolen har sitt namn efter kurorten Baden-Baden.

Baden-Baden är sedan 1997 officiellt en olympisk stad, en titel man förärats av IOK eftersom man 1981 var värd för valet av de orter där 1988 års vinter- och sommarolympiad arrangerades.

Kända personer

[redigera | redigera wikitext]


  1. ↑ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2025, Statistisches Bundesamt, 27 augusti 2026, läs online, läst: 3 september 2026.[källa från Wikidata]
  3. ↑ läs online, bnn.de , läst: 16 januari 2023.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 4 5 Stahn & Reincke (2025). ”Baden-Baden” (på tyska). Baedeker Reiseführer Schwarzwald. Baedeker. sid. 91−99

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]