Bykyrkan

Bykyrkan eller Storkyrkan, var en församlingskyrka i det medeltida Kalmar. Kyrkan var helgad åt sjöfartens skyddshelgon Sankt Nikolaus av Myra, byggdes vid stadens torg under första delen av 1200-talet och utökades väsentligt under 1300-talet. Den blev då femskeppig med ett avskilt kor, 75 meter lång och 38 meter bred. Den blev därmed lika stor som Storkyrkan i Stockholm. Kyrkan sprängdes 1678 i samband med att staden Kalmar omlokaliserades till Kvarnholmen.

På Trefaldighetssöndagen den 17 juni 1397 kröntes Erik av Pommern till kung över Sverige, Norge och Danmark i Bykyrkan, vilket var början till Kalmarunionen. Vid tillfället dubbades 133 adelsmän till riddare.

Kyrkan var byggd i ölandskalksten på en grund av gråsten. De yttre sidoskeppen upptogs av kapell, varav sju var namngivna: Petri och Pauli kapell, S:t Antonii kapell, S:t Erasmi kapell, Vår Frus kapell, S:ta Maria kapell och Själakapellet. Dessutom fanns ett antal altare ägnade åt olika helgon. Kyrkan hade två torn med höga spiror. Kyrkans vind användes för profana ändamål, bland annat för förvaring av skeppssegel.

Förstörelse, återuppbyggnad och förstörelse igen

Kyrkobyggnaden förstördes vid danskarnas belägring av Kalmar slott 1611, och endast yttermurarna stod kvar. Den renoverades, och kyrkan var klar att inredas, då stadsbranden i Kalmar 1647 bröt ut.

Efter branden sattes kyrkan åter i stånd, försedd med ett provisoriskt klocktorn av trä över huvudvalvet. Den kom att användas i ytterligare drygt 30 år, trots att staden i övrigt då låg på Kvarnholmen. Inför risken för en ny belägring av Kalmar under Skånska kriget 1675-1679 beslöt svenskarna att år 1678 spränga Storkyrkan. Man bedömde att fienden kunde beskjuta slottet från kyrkans torn. Kyrkan jämnades med marken genom upprepade sprängningar. Innan kyrkan sprängdes, flyttades en del av inredningen, bland annat predikstolen, altaret och några gravhällar, till den nya kyrkan på Kvarnholmen.

Kyrkogård

Runt kyrkan finns Gamla kyrkogården. Denna fortsatte att användas efter flytten av staden fram till omkring 1860, då Södra kyrkogården anlades.

Sven Rosman gjorde arkeologiska utgrävningarna på kyrkogården 1924, och då hittades rester av grundmurarna.

Det fanns också en mindre kyrka, Lillkyrkan eller Birgittakyrkan, i Kalmar. Den låg strax söder om Bykyrkan och är omtalad för första gången på 1440-talet.

Skulpturen Helige Kristoffer av Arvid Källström från 1934 är rest på platsen för Bykyrkan, och Unionsmonumentet är rest strax utanför den tidigare nordvästra långsidan.

Källor

Ny arkeologi under gatorna i Gamla stan på www.arkeologerna.com
Kalmar Storkyrka/Bykyrkan på www.kalmarkusten.se, läst den 13 december 2025
Kyrkor i Kalmar stad på medeltiden.kalmarlansmuseum.se, läst den 13 december 2025
Informationstavla vid Gamla kyrkogården i Kalmar, Svenska kyrkan och Länsstyrelsen i Kalmar