Fårö

	Fårö
	Ö
	Raukar i naturreservatet Langhammars
Land	Sverige
Landskap	Gotland
Län	Gotlands län
Kommun	Gotlands kommun
Koordinater	57°55′27″N 19°6′19″Ö / 57.92417°N 19.10528°Ö
Area	109,09 km²
Folkmängd	495 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	5 invånare/km²
Nås enklast	Bilfärja
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	624 66, 624 67
Geonames	2715292
	Fårös läge i Gotlands län Fårös läge i Gotlands län

Fårö är en ö nordost om Gotland, skild från Gotlands "fastland" av Fårösund. Ön har 495 bofasta invånare (2020), på en yta av 109,09 km².^[1] Det gör Fårö till Sveriges nionde största ö sett till ytan.^[2]

Fårö utgör en egen socken, Fårö socken, och församling, Fårö församling. Från centralorten Visby är det 56 kilometer till Fårösund. Fårösundsleden från Gotland och Fårösund till Fårö trafikeras med bilfärja, som inte är avgiftsbelagd. Det finns vissa planer på att ersätta färjan med en bro, Fårösundsbron.

Etymologi

Öns namn, som skrevs Faroyna ^[3] och som Farøø^[4] under 1300-talet, består troligen av orden far, som i farväg eller farvatten, och ö. Namnet har troligtvis ingenting att göra med djuret får (lamb på gutamål), men det kan ändå inte uteslutas att det samnordiska ordet får har funnits i forngutniska.^[4]

Geografi och miljö

Fårö är en flack moränö och upptas främst av gles tallskog med många myrar och träsk. Det består också till stor del av karga hedmarker med mindre odlingsbygder. På ön finns ett säreget flygsandsområde, Ullahau. Det finns flera områden med raukar på ön, till exempel vid Gamla hamn, Digerhuvud och Langhammars, varav de två senare är fridlysta.^[5] På den östligaste punkten, Holmudden, ligger Fårö fyrplats med en 30 meter hög fyr. På östra Fårö ligger Sudersand, en långsträckt och långgrund havsvik med en lång sandstrand. I en läsaromröstning i Dagens Nyheter valdes den 2007 till världens näst bästa strand.^[6]^[7]

Befolkning

Antal bofasta invånare på Fårö är 495 (2020).^[1] Under sommarmånaderna är ön välbesökt av turister. Det finns en småort på ön, Ajke och Sudergarda. Några små byar finns också, bland dem Lansagårdarna, Lauterhorn, Mölnor och Stora Gåsmora. Fram till 1998 var det förbjudet för utlänningar att åka till norra Gotland och till Fårö, eftersom området var militärt skyddsområde. Stora skyltar vid vägkanten på flera språk informerade besökarna om detta.

Den gutniska dialekten, som talas på Fårö, kallas Fårömål.

Olof Palme

En sommarboende på Fårö var till exempel förre statsministern Olof Palme, som semestrade på Fårö i trettio år.^[8]

Ingmar Bergman

Ingmar Bergman är den mest kända kulturpersonligheten som är förknippad med Fårö. Han kom dit första gången i april 1960, då letande efter inspelningsplatser till Såsom i en spegel (1961). Bergman fastnade direkt och bosatte sig senare där. Totalt spelade han in, inklusive Såsom i en spegel, fyra spelfilmer på Fårö: Persona (1966), Skammen (1968) och En passion (1969), plus de två dokumentärerna Fårödokument (1969) och Fårödokument 1979 (1979). Även vissa delar av Scener ur ett äktenskap (1973) spelades in på ön.^[9] Bergman bodde på Fårö till sin bortgång sommaren 2007. Senare bildades stiftelsen Bergmancenter på Fårö för att arbeta med hans konstnärliga arv. Bergmans fem fastigheter, varav fyra var bebyggda (bostadshuset Hammars, Skrivstugan, kalkstenshuset Ängen samt gården Dämba med Ingmar Bergmans privata biograf) förvärvades av Hans Gude Gudesen och förvaltas nu av Stiftelsen Bergmangårdarna på Fårö.

Ingmar Bergman är begravd på Fårö kyrkogård. Bergmanveckan är ett kulturevenemang som skapats till hans minne och består av en sex dagar lång hyllning till Ingmar Bergmans konstnärskap, med filmer, gäster, seminarier och turer till inspelningsplatser på Fårö. Detta arrangerades första gången 2004.^[10]