Hoppa till innehållet

Resan till Melonia

Från Wikipedia
Resan till Melonia
Genrefantasyfilm
äventyrsfilm
barnfilm
RegissörPer Åhlin[1][2]
ProducentClas Cederholm[2]
ManusförfattarePer Åhlin[1][2]
Karl Rasmusson[1][2]
Baserad påStormen av William Shakespeare[3]
OriginalrösterAllan Edwall
Robyn
Olle Sarri
Tomas von Brömssen
Ernst Günther
Jan-Olof Strandberg
Ingvar Kjellson
Eva Rydberg
Jan Blomberg
Hans Alfredson
Nils Eklund
KompositörBjörn Isfält[2]
FotografPer Svensson[2]
Piotr Jaworski[2]
KlipparePer Åhlin[2]
Teknisk information
ProduktionsbolagPennFilm Studio AB[2]
Svenska Filminstitutet[2]
Sandrew Film & Teater AB[2]
Filmhuset[2]
Norsk Film A/S[2]
Sveriges Television[2]
DistributionSandrew Film & Teater AB[2]
Svenska Filminstitutet[2]
Premiär
15 december 1989(Sverige)[2]
7 februari 1990(Norge)[1]
9 maj 1991(Tyskland)[4]
Speltid101 minuter[1]
104 minuter[2]
LandSverige[1][2]
Norge[1][2]
Språksvenska[2]
norska
Budget22 000 000 SEK[2]
Mer information
IMDb SFDb Elonet

Redigera Wikidata

Resan till Melonia är en svensk-norsk animerad film från 1989 i regi av Per Åhlin[5] och med manus av Per Åhlin och Karl Rasmusson, fritt efter William Shakespeares Stormen. [6]

Filmen handlar om Melonia, en magisk ö där trollkarlen Prospero, hans dotter Miranda och deras vänner bor. När Melonia hotas av de giriga fabriksägarna Slug och Slagg som vill exploatera ön, måste Prospero och hans vänner anstränga sig för att försvara och bevara sin värld. Karaktärerna i filmen spelades bland annat av Allan Edwall, Robyn, Tomas von Brömssen, Olle Sarri och Hans Alfredsson.[7]

Resan till Melonia var Per Åhlins första helt animerade långfilm, då hans tidigare filmer I huvet på en gammal gubbe (1968) och Dunderklumpen (1974) båda var animerade filmer som var uppblandade med vanlig spelfilm. Resan till Melonia blev med sina 22,5 miljoner kronor i budget en av de dyraste svenska filmerna som gjorts, vid sin premiär 1989.

Filmen belönades med två Guldbaggar för Per Åhlins kreativa insatser och Björn Isfälts musik.[8][9]

Genom en fruktansvärd storm, till Jordens sista natursköna plats - ön Melonia - styr ett lastfartyg med en del till en stor maskin som ska exploatera öns rikedomar. På fartyget härskar den vresige kapten Julgransfot över sin besättning, rorsman och kockan. Med på fartyget är också Julgransfots uppdragsgivare, de giriga kapitalisterna Slug och Slagg, samt den unge fripassageraren Ferdinand, som rymt från slavarbete på Slugs och Slaggs vapenfabrik på den miljöförstörda ön Plutonia.

På uppdrag av Prospero, trollkarl och härskare över Melonia, sänker albatrossen Ariel lastfartyget för att hindra det från att nå sin destination. Dock räddar han Ferdinand och rorsman, vilka flyter iland på Melonia i en packlår och tas om hand av Prospero, dennes dotter Miranda, deras trädgårdsmästare Caliban och den poetiskt begåvade William. Samma kväll tar sig även Julgransfot, kockan, Slug och Slagg i land.

Medan Julgransfot och kockan njuter av en paradisisk tillvaro tillsammans och Ferdinand och rorsman får god mat och husrum hos Prospero, smider Slug och Slagg sina planer på att ta över ön. På natten får de syn på hur Caliban vattnar växterna med Prosperos kraftfulla växtelixir, som får plantorna att växa enormt på kort tid, och beslutar sig för att lägga beslag på elixiret för egen del.

De lockar Caliban att dricka sig berusad på vin från en ilandfluten tunna för att sedan stänga in honom med elixiret i tunnan och segla iväg mot Plutonia.

Morgonen därpå, när de andra får reda på vad som hänt, seglar de efter för att försöka rädda Melonia undan Slug och Slagg och befria Caliban och de slavarbetande barnen på Plutonia.

Väl framme på Plutonia har emellertid Prosperos och Ariels magiska krafter sinat, så det blir Miranda som får befria barnen genom att förtrolla dem till fåglar och föra dem till ett tillfälligt gömställe i en övergiven teater. Där har William hittat Shakespeares pjäs "Stormen", som han försöker iscensätta med katastrofalt resultat och till stora skrattsalvor från de återförvandlade barnen.

Under tiden har Caliban kastats i fängelse, men lyckats rymma genom att dricka elixiret och växa till en jättes storlek. Slug och Slagg försöker manipulera honom, men han vägrar bli deras tjänare och sänker i stället hela ön med hjälp av fabrikens stora borrmaskin.

Slug och Slagg försvinner i havsdjupet, men de andra klarar sig eftersom den gigantiske Caliban lyfter hela teatern ur vattnet. Under sång och skratt för Caliban sällskapet tillbaka till Melonia. Prospero tvingas dock avsäga sig makten över ön och dess invånare, och Caliban deklarerar att ingen ska härska över Melonia.[10]

Tillkomst och produktion

[redigera | redigera wikitext]
Image
Per Åhlin och Karl Rasmusson byggde manuskriptet till Resan till Melonia på fria fantasier kring William Shakespeares Stormen. I dialogerna fanns även citat från andra verk av Shakespeare, bland annat från En midsommarnattsdröm, Macbeth och Romeo och Julia.[12]

Enligt filmens regissör och manusförfattare Per Åhlin, hade han idéer till filmen redan 1976, men då höll han på med annat. Denna grundidén handlade främst om två öar som var varandras motsatser. Den ena var grön och paradisisk och den andra var en industriell, gjord av rostig plåt, inspirerat av ön från Jules Vernes roman Maskinön. På den paradisiska ön bodde tre karaktärer; Pastillen, en figur med en halsduk virad runt huvudet, skrotsamlaren Lösnos och storken Landberg. Dessa utvecklades senare till att bli karaktärerna William, Prospero och Ariel i filmen. I grundidén arbetade Pastillen hos Lösnos, och Lösnos bodde av någon anledning i spisen hos Pastillen. De sysselsatte sig själva om dagarna med att samla skrot från havsstranden och återvinna saker. Ända från början så hade berättelsen ett miljömedvetet tema.

Per Åhlin blev efter några år kontaktad av Helena Sandblad, som på den tiden var chef för TV2s barnredaktion. Hon var även svensk representant för Eurovisionens samarbetsgrupp för animationsutbyte. Där hade det kommit upp en förfrågan om det fanns förslag till en ny animerad långfilm. Sandblad tog med sig den frågan till Åhlin. Han lyfte då fram sin idé om de två öarna, även om han själv tänkte att idén fortfarande var väldigt outvecklad. Men på grund av samtalet med Sandblad, började Åhlin utveckla filmidén mer på allvar. Relativt nyligen hade då Åhlin gjort bokomslag för William Shakespeare pjäs Stormen, och hade pjäsen relativt färsk i minnet. Han började då att hitta paralleller mellan sin filmidé och Stormen som kändes intressanta. Med detta i åtanke, började han skriva ett filmmanus tillsammans med den andre manusförfattaren, Karl Rasmusson. Andra inspirationskällor till manuset var Oliver Twist, Resan till landet Längesen och Robinson Crusoe. Böcker som Åhlin läst sedan han var liten.[13][6]

Förberedelserna för filmarbetet kom igång under våren 1984 på Pennfilm Studio i Hököpinge. Efter ett par år med ett flertal olika manusutkast och utspridda finansieringar. Den officiella produktionen kom igång 1 oktober, ett halvår senare när finansieringen var klar. Sedan tog det ganska exakt fyra år innan tecknandet var klart. I början var det bara 4-5 personer som var inblandade i produktionen, men 1986 utökades teamet på allvar när studion flyttade till större lokaler. Sammanlagt var det som mest 30-35 personer som jobbade med filmen. Arbetsrollerna var bland annat animatörer, nyckeltecknare, mellantecknare och färgläggare. På denna tiden fanns inte många arbetserfarna animatörer i Sverige, den första svenska animationsutbildningen startades av Stig Lasseby i Eksjö 1996. Pennfilm blev därför förutom animationsstudio, på sätt och vis en plats där animatörer utbildades.[14] Filmen var för det mesta cellanimerad, men för vissa scener använde man andra medium. För havsscenerna i filmen utnyttjades landvinningar inom datorbaserad 3D-teknik. De böljande vågorna animerades digitalt på en dator, animationen skrevs sedan ut på papper och användes som förlaga, eller grund för animatörerna på Pennfilm.[15]

Musiken i Resan till Melonia komponerades av Björn Isfält och framfördes av Sveriges Radios Symfoniorkester, under ledning av dirigenten Gustaf Sjökvist. Tack vare TV2:s Ingrid Edström så kunde orkestern medverka kostnadsfritt, på grund av ett outnyttjat avtal som fanns med TV2. Björn Isfält ansvarade även för framförandet av klaviatur och för musikmixningen. Övriga musikaliska förmågor kom från Klas Widén på gitarr, Malou Meilink på flöjt och krumhorn[16], samt Musikskolans barnkör på Lidingö under körledning av Göran Swedrup. Dessutom användes Ray Noble and his Orchestras inspelning av Johann Strauss den yngres An der schönen blauen Donau (Blue Danube) från 1932 i filmen.[17] Isfält blev senare belönad med en Guldbagge för filmmusiken.[18].

Avslutningslåten Längtan till Melonia sjöngs av Maritza Horn, med text av Mats Nörklit och arrangemang av Björn Isfält och Claes Wang. Det instrumentala framfördes av Isfält, Wang, Jan Schaffer och Bo Eriksson. Låten släpptes på singel, med ett instrumentalt musikstycke från filmen på B-sidan.[19] Musiksagan Berättelsen ur Resan till Melonia släpptes på LP och kassettband.[20] . Både singeln och musiksagan släpptes av skivbolaget Sonet 1989. Instrumentalmusik från Resan till Melonia kan bland annat höras på samlingsalbumet Filmmusik: Björn Isfält från 2000.[21]

Resan till Melonia hade svensk biopremiär den 15 december 1989. Biopremiären ägde rum bland annat på biograferna Grand och Victoria i Stockholm, Biopalatset i Göteborg och Metropol i Malmö, och flera andra biografer ute i landet.[22] Filmen utkom 1990 på VHS-kassett av Sandrews Video.[23] 2003 släpptes filmen första gången på DVD av Sandrew Metronome.[24] 2020 släpptes en digitalt restaurerad version av filmen på DVD. I extramaterialen på DVD-utgåvan från 2020 finns bland annat Lajos Varhegyis dokumentär Under resan till Melonia från 1990 som handlar om arbetet med filmen.[17][25] Utöver diverse utgåvor på VHS och DVD så har Resan till Melonia spelats på ett antal festivaler och biografer i olika städer runtom i Sverige ett flertal gånger sedan filmen hade sin premiär.[26]

I Per Åhlins filmatisering får Stormen även en miljömedveten dimension.[27][28] Melonias utopiska naturparadis med sina oförgargliga invånare står i bjärt kontrast mot Plutonias robotarmé och den dystopiska öns ondskefulla ledare, Slug och Slagg.[27] Centralt i filmens intrig är hotet att Plutonias rovgiriga industrialism ska erövra och utplåna Melonias oförstörda paradis.[28] Litteraturprofessorn Chantal Zabus menar att däri även ligger en kritik mot följderna av ökad robotisering.[29]

Distribution och mottagande

[redigera | redigera wikitext]

Under sin första spelperiod på bio gick närmare 72 000 personer och såg Resan till Melonia, vilket innebar att filmen spelade in över tre miljoner kronor.[30] Filmens mottagande var överlag positivt och många kritiker jämförde filmen med amerikanska animerade filmer som hade premiär samma tid, men med en budget med helt andra proportioner (bland annat Disneyfilmen Oliver & Gänget och Don Bluths Landet för längesedan). Resan till Melonia blev den dittills dyraste animerade filmen i svensk filmhistoria, däremot drog filmen inte till sig någon större tillströmning av biopublik. Filmen skulle senare möta en större publik genom fler bio- och tevevisningar, men också genom video och DVD. Intäkterna för filmen utökades efter att det gjorts ett tjugotal försäljningar till utlandet. Däribland gjordes en dubbning av bolaget Miramax i USA, något som var unikt för en nordisk tecknad film.[30]

” Man dras obevekligen in i Åhlins färgsprakande, frodiga och sensuella bildvärld som inte saknar kyliga, dova och hotfulla inslag när historien så kräver. Det är svårt att motstå humorn, charmen, det fräcka och lite uppkäftiga anslaget i denna skröna vilken också har moralitetens förtecken. Visst finns här en del att invända mot, till exempel den något odramatiska strukturen i berättelsens slutskede. Men sådan kritik väger lätt med tanke på helheten. Resan till Melonia är först och främst en välkommen, varm sol på den gråmulna, medelmåttiga och trista svenska filmhimlen. „
– Annika Gustafsson, Sydsvenska Dagbladet
” Av de tre tecknade långfilmer som bjuds denna jul är faktiskt den svenska Resan till Melonia den bästa. Detta trots att Per Åhlin knappast haft tillgång till det kapital och den erfarenhet som legat bakom de båda amerikanska produkterna. (-)

Per Åhlin har kanske inte haft råd att ägna sig åt extravaganser som att leka med ett återkommande nedfallande löv som Don Bluth gör i Landet för längesedan. Men i stället har Åhlin koncentrerat sig på att bjuda på ett överflöd av roliga detaljrika miljöer - Resan till Melonia har faktiskt fler sådana än de amerikanska konkurrenterna.

Det beror delvis på att Per Åhlin bryter mot mönstret för den tecknade filmen och sätter historien främst.

Den inledande stormen är till exempel magnifik. Men Åhlin låter den inte helt dominera avsnittet, utan klipper mellan stormvågorna och ett lika stormigt gräl på det fartyg som kastas omkring på böljorna.

Precis som man brukar göra i icke-animerad film. Denna villighet att lägga ner ett gediget arbete även på det som inte är huvudsak gör att Resan till Melonia trots sina relativt knappa resurser känns rik.

„
– Mårten Blomkvist, DN
” För vem har Per Åhlin gjort denna saga? För dig, för mig, för barn, för tonåringar? Han ville väl tala till oss alla, men då ställer sig formen i vägen. Den tecknade filmen och sagan hör hemma i barnens rike - oftast - men budskapet och den poetiska tonen är aningen för avancerad för barn. Det dröjande tempot får nog också tonåringarna att stöna i salongen. „
– Monika Tunbäck-Hanson, GP
” The Voyage to Melonia by Per Åhlin, Sweden's past master of animated films, probably has aimed over everybody's head with this go at The Tempest. Seven years in the making at a locally extrordinary cost $3.5-million, pic looks big but soon sags dangerously, and eventually ruptures.

The debris includes a claimed Shakespearean inspiration devoid of poetry and drama; plot additions from Machine Island, a Jules Verne sci-fi novel, and Robinson Crusoe; grotesque characters; high-faultin' literary dialogue, and a witless score.

„
– signaturen Kell (Keith Keller), Variety

Utmärkelser och priser

[redigera | redigera wikitext]
Utmärkelse/prisKategoriÅr (utdelning)Noter
Guldbaggen (2 stycken)[32]Kreativa insatser1990[33]Till Per Åhlin - för Resan till Melonia och för hans unika insatser i svensk tecknad film.[34]
Till Björn Isfält - för hans personliga och medskapande filmmusik, senast i Resan till Melonia[35]
Grammisgalan[32]Årets barnskiva1990Blandade artister - Resan till Melonia[36]
Deutsche Jugend-Video-Preis  1990[32]
Sveriges Förenade Barnfilmstudios (SFBF) filmpris, Kristallen[32]1991[37]
Distributionsbidrag från Eurimages1991Filmen erhöll medel från Europarådets stödfond Eurimages (inrättad 1988) i syfte att underlätta spridningen av filmen till andra europeiska länder.[37]

Bearbetningar

[redigera | redigera wikitext]

I december 2014 hade den första teateruppsättningen av Resan till Melonia premiär på Helsingborgs stadsteater.[38]

Under våren 2015 hade en uppsättning premiär på Moomsteatern, som till stor del består av skådespelare med olika typer av intellektuella funktionsnedsättningar.[39]

  1. 1 2 3 4 5 6 7 Norsk filmografi, läs online, läst: 13 september 2022.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Svensk Filmdatabas, Svenska Filminstitutet, läs online, läst: 13 september 2022.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Norsk filmografi, läs online, läst: 13 september 2022.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Lexikon des internationalen Films, Zweitausendeins.[källa från Wikidata]
  5. ↑ ”Per Åhlin”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/per-%C3%A5hlin. Läst 13 april 2018.
  6. 1 2 ”Resan till Melonia hos Pennfilm”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130208010347/http://www.pennfilm.se/Melonia_08.html. Läst 30 augusti 2026.
  7. ↑ ”Resan till Melonia på SVT Play”. https://www.svtplay.se/video/8opXnLN/resan-till-melonia. Läst 1 september 2026.
  8. ↑ ”Om filmen, Resan till Melonia”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16477#about-the-film. Läst 10 december 2023.
  9. ↑ Lysander (2012), s. 161
  10. ↑ ”Handling, Resan till Melonia”. Svensk Filmdatabas, Svenska filminstitutet. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16477#plot-summary. Läst 28 juni 2023.
  11. ↑ ”Credits, Resan till Melonia hos Pennfilm”. Arkiverad från originalet den 4 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060504021312/http://www.pennfilm.se/Credits_Melonia.html. Läst 24 juni 2023.
  12. ↑ Lysander (2012), s. 144
  13. ↑ Lysander (2012), s. 147-148
  14. ↑ Lysander (2012), s. 153-154
  15. ↑ Söderström, Rickard Stampe (2021). 3D-animation: en introduktion [Elektronisk resurs]. Books on Demand. sid. 81. Libris bqlcwrw187140c45. ISBN 9789180271578
  16. ↑ Åhlander (1997), s. 632
  17. 1 2 Resan till Melonia, Studio S Entertainment, DVD 404378, 2020
  18. ↑ Lysander (2012), s. 160
  19. ↑ ”Längtan till Melonia, Svensk Mediedatabas”. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=l%C3%A4ngtan+till+melonia&x=0&y=0. Läst 1 maj 2021.
  20. ↑ ”Björn Isfält - Resan till Melonia (Vinyl, 1989), Discogs”. https://www.discogs.com/release/5685648-Bj%C3%B6rn-Isf%C3%A4lt-Resan-Till-Melonia. Läst 28 juni 2023.
  21. ↑ ”Björn Isfält – Filmmusik, CD, 2000, Discogs”. https://www.discogs.com/release/3771096-Bj%C3%B6rn-Isf%C3%A4lt-Filmmusik. Läst 28 juni 2023.
  22. ↑ Lysander (2012), s. 161
  23. ↑ Resan till Melonia, Sandrew Video, VHS 79642, 1990.
  24. ↑ Resan till Melonia, Sandrew Metronome, DVD 24289, 2003.
  25. ↑ ”Under resan till Melonia, Svensk filmdatabas, Svenska filminstitutet”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=38559. Läst 3 juli 2023.
  26. ↑ ”Visningar, Resan till Melonia, Svensk filmdatabas, Svenska filminstitutet”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16477#release-dates. Läst 3 juli 2023.
  27. 1 2 Zabus 2002, sid. 184.
  28. 1 2 Bendazzi, Giannalberto (2015) (på engelska). Animation: a world history. Volume 2 The birth of a style - the three markets. New York: Focal Press. Libris 19065513. ISBN 9781138854819
  29. ↑ Zabus 2002, sid. 197.
  30. 1 2 Lysander (2012), s. 161-162
  31. ↑ ”Kommentarer, Resan till Melonia”. Svensk Filmdatabas, Svenska filminstitutet. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16477#comments. Läst 10 december 2023.
  32. 1 2 3 4 ”Utmärkelser, Pennfilm”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2013. https://web.archive.org/web/20050205232456/http://www.pennfilm.se/Utmarkelser.html. Läst 28 juni 2023.
  33. ↑ ”Guldbaggen 1990, Svensk Filmdatabas, Svenska Filminstitutet”. 29 juni 2023. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/guldbaggen/?sortby=official&award-year=1990.
  34. ↑ ”Per Åhlin, Kreativa insatser 1989 VINNARE, Guldbaggen”. 29 juni 2023. https://www.guldbaggen.se/nominering/per-ahlin-2/.
  35. ↑ ”Björn Isfält, Kreativa insatser 1989 VINNARE, Guldbaggen”. 29 juni 2023. https://www.guldbaggen.se/nominering/bjorn-isfalt/.
  36. ↑ ”Barn 1990, Grammis”. https://grammis.se/nominerade/barn-1990/. Läst 28 juni 2023.
  37. 1 2 ”Kommentarer, Resan till Melonia”. Svensk Filmdatabas, Svenska filminstitutet. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16477#comments. Läst 29 juni 2023.
  38. ↑ Loman, Rikard (5 december 2011). ”"Resan till Melonia" på Helsingborgs stadsteater”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/resan-till-melonia-pa-helsingborgs-stadsteater/. Läst 4 mars 2015.
  39. ↑ Richter, David (4 mars 2015). ”En stormig resa för Moomsteatern”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6107650. Läst 4 mars 2015.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]