Hoppa till innehållet

Lagstiftande församling

Från Wikipedia
Lagstiftande församling
Kammare
Enkammarsystem  · Tvåkammarsystem
Trekammarsystem  · Flerkammarsystem
Överhus (Senat)  · Underhus
Parlament
Parlamentarism  · Parlamentsgrupp
Parlamentsledamot  · Internationella parlament
Parlamentariskt styrelsesätt
Kommitté  · Kvorum  · Motion (Misstroendeförklaring)
Typer
Kongress (Kongressledamot)  · Kommunestyre (Rådman)  · Ståndriksdag (Stånd)
Lagstiftande församlingar i erkända stater

En lagstiftande församling, även benämnt som folkrepresentation eller legislatur, är en beslutande församling inom en suverän statsbildning som innehar lagstiftande makt.[1]

Den lagstiftande församlingens makt och inflytande kan begränsas av andra grenar av statsmakten, som statschefen eller domstolar om det råder maktdelning, eller i parlamentarism där den verkställande makten utövas av den som har stöd i den lagstiftande församlingen.

I federationer och konfederationer finns även lagstiftande församlingar i de ingående delstaterna.

System för lagstiftande församlingar

[redigera | redigera wikitext]
  • Parlamentarism, system där en lagstiftande församling har konstitutionell suveränitet
  • Maktdelningsprincipen, system där en lagstiftande församling delar den konstitutionella makten med andra institutioner
  • Totalitarism, system där en lagstiftande församling inte har någon reell makt utan endast tjänar till att legitimera regimen

Namn på lagstiftande församlingar

[redigera | redigera wikitext]
  1. folkrepresentation i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 januari 2023.
  2. ”Så styrs Sverige / Arbetet på nationell nivå”. regeringen.se. Regeringskansliet. 30 augusti 2024. https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/arbetet-pa-nationell-niva/. Läst 14 maj 2026. ”Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling och består av 349 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna val.”

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]