Hoppa till innehållet

Tadeus Reichstein

Från Wikipedia
Tadeus Reichstein Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1950
Image
Född8 juli 1897 (g.s.)[1][2][3]
Włocławek[4][5][6]
Död1 augusti 1996[7][8][2] (99 år)
Basel[5][9][10], Schweiz
BegravdJødiske Kirkegård i Basel[11]
Medborgare iSchweiz[12][13][14] och Polen[15][16][17]
Utbildad vidETH Zürich Image
SysselsättningKemist[18][5][19], forskare[20][21], botanisk samlare[22][23][24], universitetslärare, läkare, botaniker, ordinarie professor[25]
ArbetsgivareBasels universitet
MakaHenriette Louise Quarles van Ufford[26]
FöräldrarIsidor Reichstein[27]
Gustawa Brockmann[27]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Sorbonne (1947)[28][29]
Marcel Benoist-priset (1947)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1950)[30][31]
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1952)[32]
Utländsk ledamot av Royal Society (1952)[33]
Copleymedaljen (1968)[34]
Cameron Prize (Edinburghs universitet)
Redigera Wikidata

Tadeus Reichstein, född 20 juli 1897 i Włocławek, död 1 augusti 1996 i Basel, var en polsk-schweizisk kemist och professor i Basel.

Reichstein var av judisk härkomst och tillbringade sin tidiga barndom i Kiev innan han började sin utbildning på internat i Jena i Tyskland.

Under sitt arbete i Zürich 1933, lyckades han, oberoende av Sir Norman Haworth och dennes medarbetare i Storbritannien, syntetisera vitamin C (askorbinsyra) i vad som nu kallas Reichstein-processen.

År 1950 tilldelades han, tillsammans med Edward C. Kendall och Philip Showalter Hench, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1950 för sitt arbete med hormoner i binjurebarken som kulminerade i isolering av kortison.

Auktorsnamnet Reichst. kan användas för Tadeus Reichstein i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

  1. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Tadeus-Reichsteintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6mp6bcn, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: reichstein-tadeusz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ”Рейхштейн Тадеуш”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 3 Andrzej Grzybowski, Tadeusz Reichstein (1897-1996): a cofounder of modern steroid treatment in dermatology, vol. 30, 2, Clinics in Dermatology, 1 mars 2012, s. 243-247, 10.1016/J.CLINDERMATOL.2011.09.003, PubMed-ID: 22435119, läs online.[källa från Wikidata]
  6. Tadeus Reichstein Biographical, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
  7. The 550th Anniversary of the Universität Basel, 1460 - 2010: Paracelsian Beginnings and Chemistry, vol. 93, 9, Helvetica Chimica Acta, 16 september 2010, s. 1661-1697, 10.1002/HLCA.201000137, läs online.[källa från Wikidata]
  8. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Tadeus-Reichsteintopic/Britannica-Online, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  9. läs online, www.polishamericanstudies.org .[källa från Wikidata]
  10. Tadeus Reichstein. 20 July 1897 -- 1 August 1996: Elected For.Mem.R.S. 1952, vol. 45, 0, Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society, 1 november 1999, s. 449-467, 10.1098/RSBM.1999.0030, PubMed-ID: 11624287, läs online.[källa från Wikidata]
  11. Find a Grave, läst: 28 juni 2024.[källa från Wikidata]
  12. The Quest for Cortisone by Thom Rooke (review), vol. 87, 1, Bulletin of the History of Medicine, 2013, s. 131-132, 10.1353/BHM.2013.0017, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  13. ”Nobel Prize”, Encyclopædia Britannica, läs online.[källa från Wikidata]
  14. Tadeus Reichstein, 99, Dies; Won Nobel for Cortisone Work (på engelska), The New York Times, 6 augusti 1996, läs online.[källa från Wikidata]
  15. Andrzej Grzybowski, Tadeusz Reichstein (1897-1996): a cofounder of modern steroid treatment in dermatology, vol. 30, 2, Clinics in Dermatology, 1 mars 2012, s. 243-247, 10.1016/J.CLINDERMATOL.2011.09.003, PubMed-ID: 22435119, läs online.[källa från Wikidata]
  16. PubMed, PubMed-ID: 18055426.[källa från Wikidata]
  17. Pharmacy in Basel, vol. 60, 1, Chimia, 23 februari 2006, s. 8-13, 10.2533/000942906777675100, läs online.[källa från Wikidata]
  18. Notes on the history of the adrenal cortical problem, vol. 50, Art. 6, Annals of the New York Academy of Sciences, 1 juni 1949, s. 511-521, 10.1111/J.1749-6632.1949.TB39861.X, PubMed-ID: 18141593, läs online.[källa från Wikidata]
  19. Poland famous native sons and daughters, WorldAtlas (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  20. läs online, www.mpg.de .[källa från Wikidata]
  21. läs online, www.nhm.ac.uk .[källa från Wikidata]
  22. Bloodhound, läs online, läst: 17 oktober 2025.[källa från Wikidata]
  23. Bloodhound, läs online, läst: 17 oktober 2025.[källa från Wikidata]
  24. Bloodhound, läs online, läst: 18 oktober 2025.[källa från Wikidata]
  25. Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1189342367749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  26. geni.com, Geni.com profil-ID: 6000000024613007505, läst: 4 januari 2022.[källa från Wikidata]
  27. 1 2 Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
  28. Jérôme Fenoglio & Marie-Pierre Lannelongue (red.), Onze nouveaux docteurs "honoris causa" de l'université de Paris, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, Louis Dreyfus och Jérôme Fenoglio, 8 december 1947, s. 4 .[källa från Wikidata]
  29. L'Information universitaire, 10 oktober 1947, läs online .[källa från Wikidata]
  30. The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1950, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  31. Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  32. läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
  33. List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 298, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  34. Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]