Försäkringskassan
| Försäkringskassan | |
 Försäkringskassans logotyp | |
| Departement | Socialdepartementet |
|---|---|
| Ansvarigt statsråd | Jakob Forssmed (KD) |
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Ledning | Styrelsemyndighet |
| Säte | Stockholm |
| Kommun | Stockholms kommun |
| Län | Stockholms län |
| Organisationsnr | 202100-5521 |
| Syfte | Ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen [1] |
| Föregångare | Riksförsäkringsverket |
| Inrättad | 1 januari 2005 |
| Generaldirektör | Nils Öberg |
| Budget | 8,9 miljarder kronor (2019) |
| Antal anställda | 14 000 (2019)[1] |
| Instruktion | SFS 2009:1174 (lagen.nu) |
| Webbplats | Officiell webbplats |
Försäkringskassan är en statlig myndighet i Sverige som sköter stora delar av socialförsäkringen. Den gäller de flesta som bor i Sverige och omfattar ett stort antal ersättningar och bidrag, till exempel sjukpenning och föräldrapenning. Myndigheten betalar ut över en miljard kronor varje dag.[1]
Myndighetens uppgifter är att:[1]
- pröva rätten till ersättning och betala ut pengar inom socialförsäkringen,
- samordna insatser för personer som är sjukskrivna och ska kunna börja arbeta igen.
Försäkringskassan har cirka 14 000 anställda. Varje år fattar myndigheten omkring 21 miljoner beslut och betalar ut cirka 50 miljoner ersättningar. År 2018 uppgick utgifterna till cirka 225 miljarder kronor.[2]
Försäkringskassan bildades den 1 januari 2005 genom att Riksförsäkringsverket och de allmänna länsförsäkringskassorna slogs samman. Samtidigt upphörde Försäkringskasseförbundet.[3]
Huvudkontoret finns i Hägersten i Stockholm. Myndigheten har kontor på omkring 65 orter i landet. IT-verksamheten är till stor del placerad i Sundsvall, där Försäkringskassan även driver säker drift av IT-system åt andra myndigheter.
Sedan den 1 oktober 2022 är Försäkringskassan en beredskapsmyndighet och ansvarar för delar av beredskapssektorn ekonomisk säkerhet.[4]
Ansvarsområden
[redigera | redigera wikitext]Försäkringskassan ansvarar främst för ersättningar och bidrag till barnfamiljer, personer som är sjuka och personer med funktionsnedsättning.[5]
Familjer och barn
[redigera | redigera wikitext]- Föräldrapenning
- Tillfällig föräldrapenning (vid till exempel barns sjukdom)
- Graviditetspenning
- Barnbidrag
- Omvårdnadsbidrag
- Underhållsstöd
- Bostadsbidrag
- Adoptionsbidrag
- Vårdbidrag
Tidigare fanns även Jämställdhetsbonus (avskaffad 2017).
Sjukdom och funktionsnedsättning
[redigera | redigera wikitext]- Sjukpenning
- Smittbärarpenning
- Rehabiliteringsersättning
- Närståendepenning
- Bostadstillägg för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning
- Arbetsskadeersättning
- Sjukersättning och aktivitetsersättning
- Tandvårdsstöd
- Handikappersättning
- Assistansersättning
- Bilstöd
- Ersättning för höga sjuklönekostnader
- Ersättningar i samband med vård utomlands
Arbetsmarknad och etablering
[redigera | redigera wikitext]Försäkringskassan betalar ut aktivitetsstöd och utvecklingsersättning inom Sveriges arbetsmarknadspolitik.[6] Myndigheten betalar även ut etableringsersättning till vissa nyanlända.[7]
Tidigare ansvarade Försäkringskassan även för Inkomstpension. Från den 1 januari 2010 tog Pensionsmyndigheten över ansvaret.
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Försäkringskassan är en statlig myndighet under Socialdepartementet. Huvudkontoret finns sedan 2014 i Hägersten i Stockholm, i Ericssons tidigare fabrik vid Telefonplan. Tidigare var huvudkontoret bland annat beläget vid Adolf Fredriks kyrka i en byggnad ritad av Sigurd Lewerentz samt på Vasagatan 16 i det så kallade Esselte-huset.[8]
Styrning
[redigera | redigera wikitext]Försäkringskassans verksamhet regleras främst genom socialförsäkringsbalken samt genom myndighetens instruktion och andra författningar beslutade av riksdag och regering.[9] Regeringen styr myndigheten genom att utse styrelse och myndighetsledning samt genom regleringsbrev och budgetbeslut, där mål och uppdrag anges.[10]
Ledning
[redigera | redigera wikitext]Försäkringskassan är sedan 2016 en styrelsemyndighet. Generaldirektör är Nils Öberg (sedan 2019), överdirektör är Maria Rydbeck (sedan 2018) och styrelseordförande är Heidi Stensmyren (sedan 2021).[11]
Tillsyn
[redigera | redigera wikitext]Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är tillsynsmyndighet och granskar Försäkringskassan.[12]
Allmänt ombud
[redigera | redigera wikitext]Vid Försäkringskassan finns ett allmänt ombud. Ombudet kan överklaga myndighetens beslut för att få vägledande avgöranden (prejudikat) eller bidra till en enhetlig rättstillämpning. Ombudet är självständigt och utses av regeringen.[13] Det företräder inte enskilda och kan överklaga både till fördel och till nackdel för den enskilde.[14]
Författningssamling
[redigera | redigera wikitext]Försäkringskassans författningssamling omfattar bindande föreskrifter (FKFS), allmänna råd (FKAR) och vägledningar.[15] Äldre föreskrifter från Riksförsäkringsverket gäller i vissa fall fortfarande. Allmänna råd är inte bindande utan anger hur bestämmelser kan tillämpas.[15]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Riksförsäkringsanstalten 1902–1961
[redigera | redigera wikitext]
Riksförsäkringsanstalten var en svensk statlig myndighet som inrättades år 1902, efter det att Lagen om ersättning vid olycksfall i arbetet antogs 1901. Precis som i de flesta andra länder så kan man säga att historien om socialförsäkringen i Sverige startade med ersättning vid arbetsskador. 1889 hade Sveriges första skyddslag, arbetarskyddslagen, antagits av riksdagen. Den gällde på de större industrierna. På den tiden var bara 2,7 procent av befolkningen försäkrade av sjukkassorna. Sjukkassorna var föreningar där människor, oftast inom samma yrke, betalade in en avgift för att få ett skydd om de blev sjuka. De första sjukkassorna i Sverige bildades under 1700-talet.
Överdirektör och chef
- 1902–1916: Johan May
Generaldirektörer och chefer
- 1916–1927: Johan May
- 1927–1930 (tillförordnad 1927–1928): Karl Levinson
- 1930–1934: Sigurd Ribbing
- 1934–1945: Sam Larsson
- 1945–1948: David Östrand
- 1948–1961: Åke Natt och Dag
Riksförsäkringsverket 1961–2005
[redigera | redigera wikitext]Riksförsäkringsverket (RFV) inrättades 1961 och ersatte då de tidigare myndigheterna Pensionsstyrelsen och Riksförsäkringsanstalten. Riksförsäkringsverkets uppgift var att fördela anslagen till de lokala försäkringskassorna men också att se till att socialförsäkringen fungerade som det var tänkt och att kunderna behandlades lika oavsett var de bodde. På den tiden fanns det 630 lokala sjukkassor.
Generaldirektörer och chefer
- 1961–1964: Åke Natt och Dag
- 1964–1969 (tillförordnad, 1961–1964): Rolf Broberg
- 1969–1981: Lars-Åke Åström
- 1981–1996: Karl Gustaf Scherman
- 1996–2004: Anna Hedborg
- 2004 (tillförordnad): Adriana Lender
Försäkringskassan 2005–
[redigera | redigera wikitext]Riksförsäkringsverket upphörde den 31 december 2004, då myndigheten Försäkringskassan bildades. Riksförsäkringsverket slogs ihop med de 21 länsförsäkringskassorna. Sammanslagningen gjordes för att det skulle bli mer lika i hela landet, stärka rättssäkerheten och korta ner handläggningstiderna. För att uppnå detta, planerades en ny organisation.
Försäkringskassan satsade mycket på att utveckla sina e-tjänster under 2010-talet. Nästan alla som ansöker om föräldrapenning (99% 2018) och tillfällig föräldrapenning (98% 2018) gör det numera via e-tjänster. (Källa ÅR 2018 sid 64 resp sid 69).[16] Försäkringskassan.se har fått pris för bästa myndighetssajt vid flera tillfällen, senast 2019 och även 2016. [17]
Under 2015 dömdes 34 individer vid ett assistansbolag för funktionshindrade i både tingsrätt och hovrätt för bedrägerier omfattande 30 miljoner mot Försäkringskassan. Försäkringskassan tilldömdes ett skadestånd på 31 miljoner.[18]
Generaldirektörer och chefer
- 2005–2008: Curt Malmborg
- 2009–2011: Adriana Lender
- 2011–2014: Dan Eliasson
- 2015–2015: Ann Persson Grivas (vikarierande)
- 2015–2018: Ann-Marie Begler
- 2018–2019: Maria Hemström Hemmingsson (tillförordnad)
- 2019–: Nils Öberg
Kontroverser
[redigera | redigera wikitext]Under 2008 och 2009 kritiserades Försäkringskassans försök att införa en ny IT-plattform, baserad på ett affärssystem från SAP, som skulle levereras av konsultföretagen Logica[19] och Accenture. Projektet riskerade att kosta närmare 10 miljarder kronor och avbröts i förtid. En bråkdel av projektets mål kunde uppnås.[20][21] Skenande kostnader och kraftiga förseningar gjorde att projektet lades ner. Myndighetens generaldirektör byttes ut år 2010 och myndigheten ersatte 80 konsulter med egen nyanställd personal.[22]
31 augusti 2014 avslöjade Dagens Nyheter att personal från Försäkringskassan har redigerat en wikipediaartikel kopplad till myndigheten och försökt ta bort kritik.[23]
År 2015 dömdes en person i myndighetens ledning för brott mot yttrandefrihetsgrundlagen för att ha försökt efterforska vilka källor bland myndighetens anställda som Expressen hade använt sig vid sina publiceringar kring Dan Eliassons radering av myndighetens internmejlarkiv.[24][25]
Enskilda som drabbas av stränga bedömningar
[redigera | redigera wikitext]Efter en tids minskning började sjukpenningtalet att snabbt öka år 2010, från 5,7 sjukskrivna dagar per år och försäkrad till en topp på 10,8 dagar år 2016.[26] Inför att den så kallade stupstocken skulle tas bort 2016 (en bortre gräns i försäkringen på 2,5 år som hade införts av Regeringen Reinfeldt) gjordes en prognos att sjukpenningtalet skulle öka till 13 dagar år 2020. Regeringen Löfven I och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll formulerade därför 2015 ett mål om att sänka sjukpenningtalet till 9,0 dagar vid december 2020.[27] Därefter har sjukpenningtalet långsamt sjunkit till 9,3 dagar i december 2020.[28]
Som en konsekvens av målet började medier under 2017 och 2018 att uppmärksamma allt fler fall av enskilda som fick avslag på tidigare beviljad sjukförsäkring, trots att lagar inte hade förändrats. Dessutom blev ett ökande antal barn av med assistansersättning[29] och vuxna förlorade sin sjukersättning efter myndighetens snäva tolkning av direktiv och vägledande domar.[30] Många fick vänta länge på beslut om omprövning.[31] Uppgifter framkom om att det förekom att handläggare som gjorde flest avslag premierades med högre lön.[30][32] Efter kritiken beslutade regeringen i april 2018 att Ann-Marie Begler skulle få sluta sin tjänst som generaldirektör, några månader innan valet.[33] Begler hade emellertid högt anseende på myndigheten, och flera anställda protesterade mot beslutet eftersom sjuktalen under Beglers tid hade sjunkit och närmat sig regeringens mål.[34]
Kritiken fortsatte dock. Media rapporterade om hur rekordmånga tvingades betala tillbaka bostadsbidrag under 2018, och kunde få besked om detta upp till två år efter att de hade sökt, och därmed kunde hamna i skuld.[35] År 2018 och 2019 förlorade ett ökande antal funktionshindrade unga vuxna i åldrarna 19 till 29 år sin aktivitetsersättning från Försäkringskassan, och många av dem har därefter levt på försörjningsstöd eller förlorat all försörjning.[36] Redan i november 2017 slog anställda vid Försäkringskassan själva larm i en skrivelse till regeringen om att regelverket slog orimligt hårt, exempelvis mot funktionsnedsatta, och föreslog att begreppet "arbetsförmåga" skulle bytas ut.[37] Domar från november 2018 och oktober 2019 visar att Försäkringskassan har gjort fel i de fall när man har betraktat daglig verksamhet enligt LSS som bevis på att personen har arbetsförmåga och kan försörja sig, och när myndigheten inte har gjort en rimlighetsbedömning av om det är möjligt att hitta en arbetsgivare som är villig att betala för ett anpassat och subventionerat arbete. I många fall har Försäkringskassan inte lotsat de funktionshindrade vidare till hjälp från andra myndigheter, något som Försäkringskassan har fått ett regeringsuppdrag år 2019 att åtgärda.[38]
Försäkringskassans uppgifter i krig
[redigera | redigera wikitext]Försäkringskassan har en central roll i Sveriges totalförsvar och ansvarar för att säkerställa att samhällets utbetalningar fungerar vid kriser, höjd beredskap och krig. Myndighetens uppgifter i sådana situationer inkluderar:
Sektorsansvar för ekonomisk säkerhet: Försäkringskassan är sektorsansvarig myndighet för ekonomisk säkerhet,[39] vilket innebär att myndigheten ska se till att samhällets utbetalningar fungerar vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Detta omfattar bland annat utbetalning av barnbidrag, föräldrapenning, sjukpenning och pension.[40]
Upprätthållande av socialförsäkringssystemet: Under krig eller höjd beredskap är det avgörande att socialförsäkringssystemet fungerar effektivt för att ge ekonomisk trygghet till individer som är sjuka, arbetslösa eller pensionerade. Försäkringskassan arbetar för att säkerställa att dessa utbetalningar fortsätter utan avbrott, även under extraordinära förhållanden.[41]
Anpassning av arbetsrättsliga förhållanden: För att underlätta för samhällsviktiga verksamheter under krig eller krigsfara föreslår Försäkringskassan att vissa arbetsrättsliga bestämmelser, såsom medbestämmandelagen och anställningsskyddslagen, bör suspenderas. Detta syftar till att ge arbetsgivare större flexibilitet att anpassa arbetskraften efter totalförsvarets behov.[40]
Samverkan med andra myndigheter: Försäkringskassan samarbetar med andra myndigheter för att säkerställa att samhällsviktiga funktioner, inklusive ekonomiska stödåtgärder, upprätthålls under kriser. Detta inkluderar samarbete med Pensionsmyndigheten för utbetalning av pensioner och med Arbetsförmedlingen för att hantera arbetslöshetsersättning.[41]
Genom dessa åtgärder bidrar Försäkringskassan till att upprätthålla ekonomisk trygghet och stabilitet i samhället under krig eller höjd beredskap.
Motsvarigheter i andra länder
[redigera | redigera wikitext]
 |
Den här artikeln eller avsnittet lever inte upp till Wikipedias artikelstandard och behöver städas upp. (2026-03) Motivering: arbeta bort externa länkar Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
- Finland: Folkpensionsanstalten (FPA) som sköter om den sociala grundtryggheten för alla som bor i Finland.[42]
- Norge: NAV (Arbeids- og velferdsforvaltningen) som består av den statliga Arbeids- og velferdsetaten och de delarna av kommunernas sosialtjenester som ingår lokalkontoren.[43]
- Danmark: Pensionsstyrelsen som ansvarar för utbetalning av pensioner, föräldrapenning, barnbidrag med mera.[44]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 ”Om Försäkringskassan”. Försäkringskassan. https://www.forsakringskassan.se/om-forsakringskassan. Läst 12 april 2023.
- ↑ ”Regeringens proposition 2003/04:69 En ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration” (pdf). Socialdepartementet/Regeringen Persson. Arkiverad från originalet den 24 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150524153830/http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/16/34/5e2e6059.pdf. Läst 4 januari 2012.
- ↑ Försäkringskassornas förbund (18 november 2004). ”Försäkringskassornas förbund upplöses vid årsskiftet” (pdf). Pressmeddelande. Läst 24 maj 2015.
- ↑ 1a § förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan och 18, 23 §§ bilaga 1-2 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
- ↑ ”Socialförsäkringen i siffror 2019”. https://www.forsakringskassan.se/download/18.7fc616c01814e179a9f2f4/1656581924564/socialforsakringen-i-siffror-2019.pdf. Läst 28 juni 2019.
- ↑ ”Försäkringskassan: Aktivitetsstöd”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 24 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150524135559/https://www.forsakringskassan.se/wps/portal/myndigheter/arbetsformedlingen/forsakring/aktivitetsstod. Läst 28 juni 2019.
- ↑ ”Försäkringskassan: Etableringsersättning”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 28 juni 2019. https://web.archive.org/web/20111211230827/http://www.forsakringskassan.se/privatpers/ny_i_sverige/etableringsersattning. Läst 4 januari 2012.
- ↑ ”Norrort eller Söderort för Försäkringskassan”. Fastighetsvärlden idag. 23 november 2011. http://www.fastighetsvarlden.se/notiser/norrort-eller-soderort-for-forsakringskassan/. Läst 4 januari 2012.
- ↑ ”Socialförsäkringsbalken”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialforsakringsbalk-2010110_sfs-2010-110. Läst 28 juni 2019.
- ↑ ”Myndigheter”. Så styrs Sverige. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111125343/http://www.regeringen.se/sb/d/2462. Läst 4 januari 2012.
- ↑ Socialdepartementet (2020-12-11). ”Heidi Stensmyren ny styrelseordförande för Försäkringskassan”. Pressmeddelande. Läst 2020-12-11.
- ↑ ”Inspektionen för socialförsäkringen”. Inspektionen för socialförsäkringen. http://www.inspsf.se/. Läst 4 januari 2012.
- ↑ ”Allmänt ombud”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 26 september 2011. https://web.archive.org/web/20110926052140/http://www.forsakringskassan.se/omfk/organisation/allmant_ombud. Läst 4 januari 2012.
- ↑ ”Försäkringskassans ledning – Allmänna ombudet”. Försäkringskassan. https://www.forsakringskassan.se/om-forsakringskassan/allmanna-ombudet. Läst 11 mars 2020.
- 1 2 ”Försäkringskassan: Lagar och regler”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 8 december 2011. https://web.archive.org/web/20111208110143/http://www.forsakringskassan.se/omfk/lagar_regler. Läst 4 januari 2012.
- ↑ ”Försäkringskassans årsredovisning 2018”. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/0d8a7c1c-3917-4b98-bfc9-b0fbf3c007fe/fk-arsredovisning-2018.pdf?MOD=AJPERES&CVID=. Läst 28 juni 2019.
- ↑ ”Idg topp 100 2018”. https://topp100.idg.se/2.39772/1.715680/topp100-2019-myndigheter. Läst 28 juni 2019.
- ↑ ”Fällande domar i rekordstort bedrägerimål”. Nyheter Södertälje 23 juli 2015. SVT. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/dom-faller-i-rekordstort-bedragerimal. Läst 6 november 2016.
- ↑ Granskning av riksrevisionen Arkiverad 8 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine., Computer Sweden 2009-04-07.
- ↑ Tio miljarder för SAP på Försäkringskassan Arkiverad 9 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., Computer Sweden 2008-09-12.
- ↑ Computer Sweden: SAP-stopp på Försäkringskassan Publicerad 2009-01-29.
- ↑ ”Computer Swedens artiklar om Försäkringskassan”. IDG. Arkiverad från originalet den 12 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100612093920/http://computersweden.idg.se/2.2683/1.183934/f%F6rs%E4kringskassan. Läst 2 januari 2010.
- ↑ http://www.dn.se/nyheter/sverige/myndigheter-censurerar-wikipediatexter-1/
- ↑ ”Döms för brott mot efterforskningsförbud”. Expressen. 26 februari 2015. http://www.expressen.se/nyheter/doms-for-brott-mot-efterforskningsforbud/.
- ↑ ”Chef på Försäkringskassan efterforskade källor – döms”. Dagens Nyheter. 26 februari 2015. http://www.dn.se/nyheter/sverige/chef-pa-forsakringskassan-efterforskade-kallor-doms/. Läst 21 juli 2016.
- ↑ Nordebo, Peter (26 augusti 2011). ”Sjukpenningtalet ökar igen | Publikt”. www.publikt.se. https://www.publikt.se/nyhet/sjukpenningtalet-okar-igen-13801.
- ↑ Bergsten, Henrik; Makboul, Lina; Lindahl, David (17 mars 2021). ”Ministern om egna målet om sänkt sjukpenningtal: ”Absolut inte nöjd””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ministern-om-egna-malet-om-sankt-sjukpenningtal-absolut-inte-nojd. Läst 18 mars 2021.
- ↑ ”Aktuellt sjukpenningtal”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20210216172513/https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0. Läst 16 februari 2021.
- ↑ Grill, Marja (1 maj 2017). ”Dubbelt så många barn förlorar assistans från Försäkringskassan”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/dubbel-sa-manga-barn-forlorar-assistans-fran-forsakringskassan. Läst 11 november 2019.
- 1 2 Holm, Maria (27 april 2018). ”Försäkringskassans generaldirektör får sparken”. ETC. https://www.etc.se/inrikes/forsakringskassans-generaldirektor-far-sparken. Läst 20 februari 2019.
- ↑ Ekström, Linda (23 januari 2017). ”Starka reaktioner om Försäkringskassans väntetider”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/starka-reaktioner-om-forsakringskassans-vantetider. Läst 11 november 2019.
- ↑ Forssblad, Mari; H. Svensson, Anna (15 april 2018). ”Handläggare på Försäkringskassan: Fler avslag ger högre lön”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/handlaggare-pa-forsakringskassan-fler-avslag-ger-hogre-lon. Läst 20 februari 2019.
- ↑ ”Försäkringskassans Ann-Marie Begler får gå”. Publikt. 27 april 2018. https://www.publikt.se/artikel/forsakringskassans-ann-marie-begler-far-ga-21358. Läst 20 februari 2019.
- ↑ ”Den betrodda myndighetschefen”. Fokus. 30 januari 2019. https://www.fokus.se/2019/01/den-betrodda-myndighetschefen/. Läst 11 november 2019.
- ↑ Norbergh, Erik (11 juni 2018). ”Fler än 3 000 tvingas betala tillbaka bostadsbidrag”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/fler-an-3000-sormlanningar-tvingas-betala-tillbaka-bostadsbidrag. Läst 11 november 2019.
- ↑ Enström, Tina (11 november 2019). ”Tredubbling av unga funktionsnedsatta som förlorar ersättning”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/tredubbling-av-unga-funktionsnedsatta-som-forlorar-ersattningen. Läst 11 november 2019.
- ↑ Enström, Tina (23 februari 2019). ”Funktionsnedsattas arbetsförmåga bedöms utifrån jobb som inte finns”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/forsakringskassans-bedomning-galler-latsasjobb. Läst 11 november 2019.
- ↑ Enström, Tina (11 november 2019). ””Det kommer nog bli färre avslag nu””. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/det-kommer-bli-nagot-fler-avslag-nu. Läst 11 november 2019.
- ↑ Jönsson Hanberg, Freddy (2023). Totalförsvar för chefer. Ekerlids Förlag. ISBN 978-91-89323-97-1. Läst 28 januari 2025
- 1 2 ”Vårt uppdrag”. www.forsakringskassan.se. Försäkringskassan. 30 december 2024. https://www.forsakringskassan.se/om-forsakringskassan/vart-uppdrag. Läst 28 januari 2025.
- 1 2 ”Försäkringskassan”. www.krisinformation.se. Försäkringskassan. 10 oktober 2023. https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/samhallets-ansvar/tio-beredskapssektorer/forsakringskassan. Läst 28 januari 2025.
- ↑ ”Om FPA”. FPA. Arkiverad från originalet den 11 april 2011. https://web.archive.org/web/20110411013127/http://www.kela.fi/in/internet/svenska.nsf/NET/170308124945HP. Läst 5 januari 2012.
- ↑ ”NAV: Organisering”. Om NAV. Arbeids- og velferdsetaten. Arkiverad från originalet den 30 december 2011. https://web.archive.org/web/20111230044744/http://www.nav.no/Om%2BNAV/Om%2BNAV/Organisering.168932.cms. Läst 5 januari 2012.
- ↑ ”Pensionsstyrelsen: Organisation”. Pensionsstyrelsen. Arkiverad från originalet den 11 december 2011. https://web.archive.org/web/20111211154118/http://www.penst.dk/Om-Pensionsstyrelsen/Organisation.aspx. Läst 5 januari 2012.
