Cihuacalli
Cihuacalli var ett aztekiskt ord för byggnader kända som "kvinnohus"[1] och där kvinnor utförde olika typer av arbeten. Detta inkluderade troligen prostitution men även andra typer av sysslor.[2] Bland annat fanns här köksarbete och andra aktiviteter som ofta sköts av kvinnor.[3]
Under Montezuma I:s styre användes dessa byggnader även i samband med ceremonier över fallna krigare. I huset placerades under fyra dagars tid en avbildning av den fallne krigaren, bland annat för kvinnorna att sörja över. Därefter flyttades avbildningen till utsidan av templet och brändes upp.[4]
Aztekerna betecknade prostitutionen som ägde rum i dessa "kvinnohus" som heliga, och de besöktes bland annat av religiösa och politiska auktoriteter i samhället.[5] Vissa nedskrivna historier berättar om vissa platser – antingen inuti byggnaden eller utanför – där kvinnor utförde erotiska danser framför män. Poeten Tlaltecatzin från Cuauhchinanco noterade att särskilt "glada kvinnor" även utförde erotiska danser i vissa hus utanför tempelområdet.[6]
Cihuacalli utgjordes rent arkitektoniskt av en grupp av byggnader som vette mot en innergård med en staty av Tlazolteotl.[7] Denna gudinna förknippades med erotik, sexuell orenhet och syndfullt leverne, och man bad till henne som en sorts bikt.[5] Religiösa aztekiska ledare trodde att när en kvinna valde att ägna sig åt prostitution, då gjorde hon det under beskydd av Tlazolteotl. Gudinnan lockade till sexuella aktiviteter, samtidigt som hon utförde en andlig rening för dessa sexuella handlingar.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cihuacalli, 26 augusti 2025.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Lockhart, James (1994-09-01) (på engelska). The Nahuas After the Conquest: A Social and Cultural History of the Indians of Central Mexico, Sixteenth Through Eighteenth Centuries. Stanford University Press. sid. 66. ISBN 978-0-8047-6557-2. https://books.google.se/books?id=cxCfEAAAQBAJ&redir_esc=y. Läst 24 januari 2026
- ↑ Macuilcuetzpallin (6 april 2006). ”TlacuiloPilo: Prostitution since Precuauhtemic times, a brief history.” (på engelska). TlacuiloPilo. https://tlacuilopilo.blogspot.com/2006/04/prostitution-since-precuauhtemic-times.html. Läst 24 januari 2026.
- ↑ Kellogg, Susan (23/1995). ”The Woman's Room: Some Aspects of Gender Relations in Tenochtitlan in the Late Pre-Hispanic Period”. Ethnohistory 42 (4): sid. 563. doi:. https://www.jstor.org/stable/483143?origin=crossref. Läst 24 januari 2026.
- ↑ Bancroft, Hubert Howe (1886) (på engelska). The Works of Hubert Howe Bancroft: The native races. 1882. History Company. sid. 617. https://books.google.se/books?id=3ncQAAAAYAAJ&redir_esc=y. Läst 24 januari 2026
- 1 2 McCulloch, David (27 december 2022). ”The History of Laws Regulating Sex Work” (på australisk engelska). Sydney Criminal Lawyers. https://www.sydneycriminallawyers.com.au/blog/the-history-of-laws-regulating-sex-work/. Läst 24 januari 2026.
- ↑ Leon-Portilla, Miguel (1992) (på engelska). Fifteen Poets of the Aztec World. University of Oklahoma Press. ISBN 978-0-8061-3291-4. https://books.google.se/books?id=0XaTWlhQyzQC&redir_esc=y. Läst 24 januari 2026
- ↑ Cojuangco, Tingting. ”The oldest profession”. Philstar.com. https://www.philstar.com/lifestyle/sunday-life/2008/11/02/411812/oldest-profession. Läst 24 januari 2026.
